Anna och den franska kyssen - Stephanie Perkins

"Alla är här utom St. Clair", säger Meredith. Hon ser sig om i matsalen. "Men han brukar vara sen."
  "Han är alltid sen", rättar Josh.
  Jag harklar mig. "Jag tror att det var honom jag hälsade på igår. I korridoren."
  "Snyggt hår och brittiskt uttal?" frågar Meredith.
  "Eh. Ja, jag tror det." Jag försöker låta neutral på rösten.
  Josh flinar. "Alla är såååå kära i St. Clair."
  "Äsch, lägg av", säger Meredith.
  "Inte jag", säger Rashmi och tittar upp för första gången, som om hon vill avgöra om jag kommer bli kär i hennes pojkvän eller inte. 
  Josh släpper hennes hand och suckar överdrivet. "Men jag är. Jag ska fråga om han vill gå på avslutningsbalen med mig. Det är vårt år i år, det är jag säker på."


Omdöme: Anna och den franska kyssen är en sådan där kärleksbok man ska ha läst. Sockersöt på ett sätt man njuter av, med underbar fransk atmosfär och en hel del humor. Det handlar om Anna som tvingas bo ett år på en fransk-amerikansk internatskola i Paris och först mest saknar kompisarna där hemma... men som så klart fått uppleva ett av de mest spännande åren i sitt liv i slutändan.

Det som gör den här boken så himla bra är St. Clair. (Jag ska inte ljuga). Lite därför valde jag citatet däruppe - man smälter helt enkelt för honom när man läser. Han är så otroligt fin och gullig (även om han förstås också kan vara osäker och göra korkade saker) och hans relation till Anna är precis likadan.

Liiiiite utdragen tycker jag att berättelsens konflikt blir efter mitten, men aldrig seg. Snarare så att man sitter och hejar på Anna till tusen, för jag förstår varför hon är så försiktig. Det är jättejobbigt att inte veta säkert om den andra gillar en tillbaka!

Betyg: Urgullig kärleksbok (som dessutom utspelar sig i Paris och handlar om en brittisk kille med världens finaste hår!) som har allt man letar efter för mysig sommarläsning. Rekommenderas!

(Äldre recension finns här. Och en sista grej: har ni sett hur sjukt fin ryggen på Modernistas inbundna upplaga är? Jag har tagit av dustcovern för att jag tycker det enkla silvervita med eiffeltornet är så mycket snyggare!
Går förstås inte att göra rättvisa på bild, men...)

Anna och den franska kyssen