"Du är inte klok", sa Ossian med eftertryck.
(till Greve Gabriel Gripklo)
Handling: På Wadenstierna, det ökänt vackra vita slottet i Uppland, planerar änkegrevinnan Gripklo hålla en två veckor lång sommarfest. Och vilken fest det blir! Svenska adeln som tidigare tyckt att ett par hysteriska fästmöar och flådiga husköp var saftigt skvaller står inför en mycket spännande sommar. Något med slottet släpper nämligen fram ens mest oväntade sidor... dags att vara skandalösa.
Magdalena Swärd och hennes jungru Beata har sedan länge avsagt sig all bekantskap med "fint folk". Men de har det kärvt med ekonomin och när ett brev levereras där en viss friherrinna ber henne vara förkläde åt yngsta dottern finns det inte så mycket att välja mellan. Och det är ju bara ett par veckor. Hon planerar att bara åka dit, undvika skandaler och för mycket uppmärksamhet, och se till att fröken Venus och Greve Gripklo förlovar sig. Lättare sagt än gjort, för alla verkar ha egna viljor därute på slottet. När sedan Joel Skyheilm utmanar greven på ett vad sätts saker oåterkalleligt i rullning. En sak är säker, det här är en fest man inte vill missa!
Omdöme: Jag var faktiskt inte så taggad när jag började läsa den här boken. Jag vet, det är SIMONA AHRNSTEDT(!) men dels hämtade jag den i tron att det var en annan bok jag väntat på och dels hade jag läst en ganska negativ recension samma morgon. Oj, oj, oj, vad jag fick tji. Och det är jag glad för!
Enligt mig var det här den bästa boken av Ahrnstedt hittills. Den var inte lika plågsamt orättvist sorglig som
Överenskommelser (herregud vad jag grät när jag läste den boken. läs den!) men samtidigt mycket mer intrigfull och spännande än
Betvingade (i och med de olika sidohistorierna i den här, men Betvingade är den nästbästa i serien enligt mig, så läs den också!). Det var så otroligt mycket att älska i den; epoken, kläderna, karaktärerna, intrigerna, alla plötsliga vändningarna, dialogerna... jag tycker man kan se utvecklingen Simona Arhnstedts skrivande tagit sig, allt är så klockrent nu. (och jag är lite tacksam över att jag bara behöver sträckläsa och inte sträckgråta den här gången.
Överenskommelser tog nästan livet av mina tårkanaler, någon måtta får det vara.)
Det jag gillade mest med den här boken var nog den där somriga festkänslan dock. Alla var samlade på samma ställe, som i en liten bubbla. Den där känslan av att alla kan se och höra en hela tiden och att alla sitter och skvallrar om vad de andra gör. Och konceptet med att alla ungmöer vill gifta sig med greven, som värsta Disneyfilmen. Och den ungdomliga våghalsigheten vadet tillför. Som läsaren blir man nämligen insatt i ALLA små skandaler som pågår och man sitter där och gissar - kommer de bli upptäckta? Vem blir upptäckt först? Men gud, kan de verkligen göra så? Nähää!
Förutom romansen mellan Gabriel (greven) och Magdalena pågår det två andra lite mindre affärer vid sidan av. Jag är så himla glad att jag kunde gissa dem redan tidigt (fast för att vara ärlig trodde jag aldrig att hon skulle genomföra dem, så jag blev överraskad
ändå,
helt otroligt.) Jag kan ju avslöja att en av dem, min favorit, innehöll Magdalenas protegé, Venus. Hon råkar vara en sån där orättvist underskön flicka som dessutom är jättetrevlig. Gabriel och Magdalena gillar jag bäst för deras muntra dialoger, det är så lättläst och roligt när de munhöggs.
Det enda jag kan klaga på: Jag avskyr när författare väljer att låta en karaktär ge en annan karaktär ett smeknamn mitt i boken. Då har man liksom redan fått en bild av karaktären som fästs direkt till det namnet. När sedan det nya smeknamnet dyker upp förstörs flytet i minst tio-femton sidor, vilket som inte är direkt ultimat. Och Magda hade jag väl klarat av, men Malla? Det får i alla fall mig att tänka på dagisbarn. Så förbered er på det innan ni läser boken. Magdalena, Malla, Magdalena, Malla, Magdalena, Malla.... och så en liten sak till. Tjejen på omslaget? Hallå? Vad hände med det underbara håret?!
Betyg: Kan man inte få lite mer? Simona kallas ju Sveriges romance drottning och jag är böjd att hålla med. Riktigt glad över att ha den här boken i min bokhylla just nu, en sträckläsning jag aldrig blev trött eller irriterad på. 5 av 5.
Rekommenderas inte för: Folk som inte vill ha en bok som kretsar runt kärlek och där det inte händer så mycket förutom en massa plansmiderier bakom folksryggar. Men genren heter faktiskt ROMANCE, så duuh?
rekommenderas för alla som gillar "vuxen" kärlek och äldre svenska miljöer.
De Skandalösa