Vinterbestyr (Henrik Larsson)

Jag fick ännu en novell av Henrik Larsson häromdagen! Han är (som ni kanske vet) min favorit när det kommer till svenska fantasyförfattare, även om jag hittills inte hunnit läsa sista delen i trilogin Blodsarvet än. Detta beror främst på att det är en ganska komplicerad serie karaktärs- och händelsemässigt, så innan jag ger mig på Profetens Tid tänkte jag läsa om de två första böckerna. Här är min recension på Krigarhjärta.

Vinterbestyr är, i min mening, bättre än hans första Livgård novell Sista Kvädet. Den här novellen påminner lite om en blandning mellan en klassisk saga (den gamla rysliga sorten) och fantasyberättelsen vi känner igen från Blodsarvet. Vi får följa två furstsöner från Islandet, furstens favorit Runs och den mindre och svagare yngstingen Uve. Det festas för fullt i Islandet, men sönerna skickas dag efter dag ut på uppdrag, s.k. "vinterbestyr" där de överraskas av ett oväntat motstånd. Frågan är bara: vem vill skada dem?

Jag tycker verkligen om den här sortens "saga", men också att Uve, trots att han är en underdog, är så lugn igenom hela berättelsen. Man känner verkligen att han är en Isvarg, och de har alltid varit mina favoriter bland folket i Livgård. Berättelsen rör sig med ett lagom tempo, blir mer spännande allteftersom och slutar på ett briljant sätt. Roligast är kanske de tydliga kopplingarna till både Blodsarvet och Sista Kvädet. Synnerligen rekommenderad läsning ifall ni är ute och letar efter noveller. 

Här kan ni köpa Vinterbestyr för 19 kr på CDON

Sista Kvädet (Henrik Larsson)

Jag fick en kort fantasy (tror det var fantasy i alla fall) novell utav MIX Förlag, skriven av Henrik Larsson. Han räknas ju som en av Sveriges största fantasyförfattare och skriver episk fantasy-serien Blodsarvet. Min recension av första boken, Krigarhjärta, hittar ni här. 

Sista Kvädet är en kort historia som, om jag förstått det rätt, ska ha en liten koppling till Blodsarvet och den utspelar sig i samma värld. Det var dock så länge sen jag var helt insatt i trilogin så jag kan inte riktigt upptäcka kopplingen. Kanske hittar någon ledtråd i Profetens Tid? Lånade just hem den i alla fall.

Novellen handlar i alla fall om Storskald och hans sista morgon efter att han.... ja, vad är det han har gjort egentligen? Mest intressanta karaktär var nog Blodröd, hoppas att det är han man kan hitta i Blodsarvet, han lät cool.

Här kan du köpa Sista Kvädet för 9 kr på CDON.

Krigarhjärta - Henrik Larsson

Jag läste någonstans (jag tror att det var på någons bokblogg) att sista delen i Blodsarvet skulle komma ut snart. Den kommer visserligen inte förrän i mars 2013, men jag tänkte läsa om de andra delarna i serien tills dess och så fick jag syn på Krigarhjärta på biblioteket... sagt och gjort!

Handling: "De första, gripbara minnena jag har av mitt liv är bland de allra blodigaste." En dag kommer ett söderländskt krigarfölje till Eriks by i Nordland. Han togs till fånga tillsammans med en del andra bybor, medan de svaga och gamla mördades. Krigarföljet för med sig fångarna till Söderland, där Erik blir slav på ett stenbrott. 

     Under årens gång bara växer och växer Erik och snart börjar folk misstänka att han inte bara är en vanlig bondpojke från Nordland. Men vem är han då?

Omdöme: Henrik Larsson är hittills den bästa svenska fantasy-författaren jag stött på. By far. Jag har trots allt redan läst Krigarhjärta två gånger nu och är redan sugen på att göra det igen (fast jag lär nog vänta ett år eller så för full effekt). 

Krigarhjärta är en sådan där underbart trolsk fantasy-roman. Den spinner över flera år, med flertalet platser och boningar med viktiga personer, förhatliga och galna fiender, episka krigsscener och en väldigt stor personlig-utveckling. Det finns visserligen inga drakar eller troll, utan bara en stor mängd krigare, slavar, herrefolk, kungar och en del shamaner.

Boken är skriven i förstapersonsperspektiv, vilket jag tror är ganska ovanligt för fantasy-berättelser. Erik återberättar i alla fall sitt liv från och med de där blodiga minnena han har från nioårsåldern. Ibland har boken en del sega, långa beskrivningar, men det hör nästan till tjocka fantasyböcker av det här slaget. Språket är dessutom ganska bekvämt och inte lika gammalt och uttröttande som t. ex Tolkiens lätt kan bli.

Karaktärerna i stort är bra uppbyggda med särpräglade personligheter och drag och de flesta är lätta att hålla isär. Det största problemet med dem är väl att ens favoriter har tenderat att bli lite skrämmande med tiden. 

Betyg: Den bästa svenska klassiska fantasyboken jag har läst. Att följa Eriks väg från Lilla Varg till den stora Krigarhjärta är både spännande och roligt och Henrik Larsson har gjort ett bra jobb med världen Livgård. Fyra av fem.

Ett roligt citat: Jag brukar vanligtvis inte skriva ner citat, eller ens tänka: det här borde jag anteckna! men den här meningen dök väldigt överraskande upp precis i slutdelen av en strid och den skar sig lite mot den sedvanliga berättarstilen på ett ganska komiskt sätt. Tyckte jag i alla fall. Så här gick det: "Att klyva bålar kan vara egendomligt beroendeframkallande om man har fallenhet för det."

Krigarhjärta av Henrik Larsson