Vit som snö - Salla Simukka

Den grå trasan som knutits för Lumikkis mun smakade värre för varje minut. De grova, hårt knutna repen skavde mot vristerna och handlederna. Syndakojan gjorde skäl för sitt namn...

(OBS! Spoilers från tidigare delar kan förekomma) Efter vårens dramatiska händelser och föräldrarnas efterföljande överbeskyddande attityd har Lumikki åkt till Prag för att få andas ut, vara själv. Men det som börjar som en lugn och stillsam semester bestående av stadsåskådning och promenader blir snabbt till något helt annat. I Prag gömmer det sig nämligen en flicka som påstår sig vara Lumikkis syster och många, många hemligheter. Några av dem farliga. Lumikki blir mot sin vilja indragen i stridens hetta, igen.


Omdöme: Jag tyckte ju väldigt mycket om förra delen och kastade mig över den här mer eller mindre direkt. Är den bra? Definitivt. Lika bra som föregångaren? Både ja och nej.

Problemet med Vit som snö är att storyn tar längre tid att kicka igång än i Röd som blod. Här snubblar man inte genast in i händelsen och riktningen tar sin tid att bli tydlig. Lite för lång tid, nästan. Det är inte så att jag någonsin funderade på att lägga ifrån mig serien, men jag saknade det där snabba gripande. Men eftersom resten av boken levererade har jag inte så mycket att klaga på.

Jag älskar hur man sakta men säkert kommer närmare Lumikki i varje bok när Simukka snitslar ut ledtrådar och minnen på ett omsorgsfullt sätt. Det känns verkligen att man är på väg mot något sorts crescendo och jag ser verkligen fram emot att se hur trådarna kommer strålas samman och säcken knytas ihop i nästa bok.

Betyg: Vill du ha nordisk ungdomsthriller med djup och grepp och spänning? (Svar: Ja!) Då ska du läsa serien och Lumikki Andersson. (Ville säga varsågod där, men det kändes lite väl, ni får ju jättegärna ha egen vilja och eget tycke också).

Vit som snö