"Jag vill inte bli kallad lilla gumman", sa jag och stirrade motvilligt på pilsnerburken.
"Jaha, okej", sa Björn och lät riktigt förstående en stund. "Då kallar jag dig stora gumman i stället", sa han sedan och skrockade glatt.
Linn ska åka till Rhodos med sina bästa vänner. Men till skillnad från dem har hon inte rika föräldrar som betalar allting för henne - hon får mönstra som matros på pappans arbetskamrats skepp några veckor. Jobbet är inte alltför hårt, havet är fint och på Gotland möter hon en väldigt mysig kille.... ändå blir inte allt en dans på rosor. Hur mycket är pengar, och resan, värt egentligen?
Omdöme: Det här är en tunn och snabbläst bok med ett ganska rakt språk och en vass berättarröst. På bara några få sidor lyckas den med att visa både det fula och vackra med världen och att vara tonåring. Vissa delar går också rakt till hjärtat.
Linn är så otroligt utsatt i sin position. Som tonåring tror man ofta att man vet allt, och just det finns i överflöd hos Linn, det kaxiga och tuffa. Ändå är det så otroligt mycket hon inte känner till och egentligen inte ska behöva göra. Eftersom grupptryck är så påtagligt i hennes ålder känner hon sig tvungen att göra "vad som helst" för att få pengar till Rhodos. Det, i kombination med beskrivningen av Björn, gör att man som läsare redan från början vet vad som ska hända och det var så fruktansvärt obehagligt att läsa om allt som ledde upp till det. Strömman lyckades verkligen med att överföra olusten och ilskan till läsaren.
Men som det sig bör med en bra ungdomsbok är inte allt svart. Mycket kanske är svårt och jobbigt, men inte nattsvart. Det finns kompisar och killar, lyckliga sammanträffanden och framgångar som väger upp misstagen och olyckorna. Livet går vidare.
Som läsare håller jag inte alltid med Linn i besluten hon tar, men sedan är hon också väldigt hands on i alla situationer. Försöker ta tjuren vid hornen även när hon inte kan. Jag gillar verkligen att hon vågar vara ful och snygg om vartannat, stark och sårbar, arg och älsklig. Det känns så mänskligt och bär verkligen berättelsen.
Betyg: Vill man ha en verklighetsförankrad bok om sommar, tonår och killar där allt inte alltid är sockersött och fint rekommenderar jag den här. Den är snabbläst, inte särskilt avancerad, rapp och ja - den väcker en del upprörda (men även fina) känslor.
Det är du, inte jag
No comments:
Post a Comment