All the Bright Places - Jennifer Niven

I stop under a streetlight. I drop the fast talk and the charm. "I want to know why you were up there. And I want to know that you're okay."
  "If I tell you, will you go home?"
  "Yes."
 "And never bring it up again?"
 "That depends on your answers."

Theodore Finch och Violet Markey träffas för första gången uppe vid skolans klocktorn. Båda har burit runt på tanken att hoppa väldigt länge - men ingen av dem gör det. Istället kommer båda ner, om än inte tillsammans, och även om det sista Violet vill är att behöva dras med "Theodor Freak"... så är det kanske just det hon behöver?

Omdöme: ÅÅÅH vad underbar den här boken är! Så fin och viktig och underbar! Ny favorit.

Det bästa med den här boken (spoilers, markera för att läsa) är att den ser så oskyldig och fin ut. Innehållet är så otroligt gulligt och BAM! chockfaktorn blir på något sätt enorm eftersom man hela tiden tror att det på något sätt kommer bli bra till slut. Hoppas verkligen att slutet inte blir allmän kännedom á la "The Fault in Our Stars" så att budskapet verkligen träffar så som det gjorde mig. (Slut på spoiler.) I efterhand märker man verkligen hur Niven skrivit för att uppmärksamma ämnet (och på rätt sätt) men skenbart använt sig av contemporarymallen och lyckats väldigt, väldigt bra med det.

Niven lyckas verkligen med sina karaktärer och dialogen fick mig hela tiden att le. Det är lite som en väldigt mysig bergochdalbana med ett kraftfullt slut. Dessutom fanns det en del minnesvärda citat i boken som jag kommer att ta med mig.

Betyg: Finns inte mycket mer att säga än att jag R-E-K-O-M-M-E-N-D-E-R-A-R. Läs den! Den är precis lika underbar på insidan som utsidan (om inte mer) och förtjänar verkligen hajpen som kom när den släpptes. Enligt mig alltså.

All the Bright Places

The Retribution of Mara Dyer - Michelle Hodkin

"So we can't start a fire. We can't fly. We can't create a force field. We are the most bullshit superheroes."

OBS! Spoilers från tidigare delar förekommer
Mara vaknar upp (förvirrad, drogad, tom) på Horizon Residentual Treatment Center. Med osannolik hjälp utav Jude lyckas hon och hennes vänner ta sig ut därifrån och tvingas fly genom landet i jakt på en lösning som kan hjälpa dem ta reda på mer om sig själva. Vad är de egentligen? Hur kan de kontrollera sina krafter? Och viktigast för Mara: vad har egentligen hänt med Noah?

Omdöme: Sista delen i Mara Dyer-trilogin! Med tanke på att jag inte varit jättemycket för serier på den senaste tiden är jag glatt förvånad att jag tuggat mig igenom de här på bara några månader.

Den här boken var egentligen inte särskilt mörkare än de tidigare två (de mest obehagliga sakerna, enligt mig, hände med Jude i första delen) men Mara har däremot blivit väldigt, väldigt mörk. Faktiskt finns det så mycket mörker i henne att jag stundtals känner mig helt avskild från henne för jag kan bara inte förstå den där mördarlusten. De tillfällena läste jag vidare för de andra karaktärernas skull för jag hejade helt ärligt inte på Mara längre i mitten av boken, även om jag började tycka bättre om henne igen framemot slutet.

Det absolut bästa med boken var Jamies humor som äntligen fick ta den plats det förtjänar. Han kastar nästan aldrig ur sig något som inte är en fullpoängare, och jag tänkte bjuda på ett exempel:

I planted a kamikaze kiss on Jamie's cheek.
 "FUCK," he shouted, wiping it off. "What if you killed me!" He threw a Skittle at my face. It hit my forehead.
 "Ow!"
 "Taste the rainbow bitch."

I övrigt blev det klart redan i förra delen att Hodkin blir bättre och bättre för varje bok hon skriver och så i det här fallet. Med undantag för något sega segment med tillbakablickar från mormorns liv (som jag tyckte om i förra boken men som nu mest fördröjde tempot) och en otroligt cheesy sexscen (har aldrig sett någon skildra sex på det sättet förut och det blev mest hoppigt) så var den faktiskt väldigt bra. Är man sugen på en gammal hederlig Paranormal Romance YA-bok rekommenderar jag verkligen den här.

Betyg: Som sagt, är man sugen på klassisk Paranomal Romance (komplett med swoonigt kärleksintresse, häftig övernaturlighet, rapp dialog och visst mörker) i format av trilogi, så läs den här. Med undantag för första boken är den ganska klichéfri och tempot är läsvänligt.

The Retribution of Mara Dyer

Vivian versus America - Katie Coyle

Harp jumps back at the sound. She looks around, panicked eyes searching for a reaction, but there's only silence up and down the hall. Behind the door, too. I raise my hand to knock again and Harp grabs me to keep me from doing it, and that's how we're standung – my arm in the air, Harp clutching my wrist desperately – when the door finally opens.

OBS! SPOILERS FRÅN TIDIGARE DELAR!
Vivian och Harp har precis tagit sig till San Fransisco, utmattade och något förvirrade, men beslutsamma. De ska ta sig an Church of America en gång för alla och tvinga organisationen erkänna sina vidriga lögner. Men kyrkan är inte beredd att ge upp så lätt - de tänker göra allt för att stoppa tjejerna, och vid sin sida har de ett hemligt vapen.


Omdöme: Det här är verkligen en trevlig serie! Den har allt man kan leta efter för nöjesläsning - tempot, karaktärerna, handlingen och berättarstilen är verkligen precis som det ska vara. Trots att det händer en hel del hemska och jobbiga saker i böckerna får jag en varm och glad känsla när jag tänker tillbaka på helheten. Speciellt roligt är att det är en duologi, vilket kändes precis lagom.

Den största styrkan med serien är, som jag ser det, de starka kvinnliga karaktärerna. Inte bara styrkan, utan också den personliga utvecklingen genom apokalypsen.Vivian går från tyst och blyg följeslagerska till stark och okompromissbar upprorskrigare; Harp går från gapig och otillräcknelig festprisse till smart och ansvarsfull rebell. Resan är dubbelt så bra eftersom den har både upp och nergångar och jag gillar verkligen den girl power-känsla jag får när jag läser böckerna. Den lite unika Edie var en särskilt intressant karaktär!

Samhällsuppbyggnaden i romanen har mer eller mindre allt jag kan önska mig. Allt från de diverse rebellgrupperna till The Church of America känns genomtänkt och trovärdigt. Speciellt tycker jag om hur man verkligen kan se hur kyrkan lyckats greppa tag om Amerika med hjälp av bl. a. massmedia. Kupperna som planeras i boken och tvisterna på vägen dit är också spännande, och precis lagom komplicerade för att det inte ska kännas för uppenbart och enkelt eller för tillgjort och krångligt.

Betyg: Definitivt en läsvärd serie, och jag är säker på att jag kommer läsa om den någon gång i framtiden. Den är full med skratt och rappa repliker, känslosamma scener, massor av girl power, och en intressant samhällsskildring.

Vivian versus America

Breakable - Tammara Webber

"The night we met-" I'm not him. I'm not him. "I'm not like that guy."

För alla som läste och älskade Tammara Webbers Easy och inte känner sig redo att lämna varesig historian eller karaktärerna - grattis! Här får man återuppleva allt som hände ur Lucas perspektiv, och dessutom lära sig mer om hans förflutna.

Han är en tatuerad f.d. bad boy som tar sig igenom sista året på college jonglerande flera deltidsjobb. Hon är en elev i en av klasserna han är tutor för - off limits, med andra ord. Men ändå kan han inte sluta titta på henne, förtrollas av den imaginära musiken i hennes huvud, och när hon sedan blir överfallen och han hennes räddare... då blir det svårt att släppa taget.


Omdöme: Det här är som sagt en sådan där bok där författaren inte velat släppa taget om sin historia och sina karaktärer och väljer att återberätta kärlekshistorien ur partnerns perspektiv. Andra exempel är Jamie McGuires Walking Disaster och Stephenie Meyers påbörjade Midnight Sun. Jag tycker fortfarande att det är mysigt, eftersom jag är en sådan som tycker om att läsa böcker mer än en gång, och på det här sättet kan göra det fast "uppfräschat". En annan fördel är att man kan välja om man tycker bäst om kvinnliga eller manliga berättarröster och välja hur man vill läsa historian efter det.

När jag skrev om Easy tyckte jag att författaren gjort det lite för lätt för sig i och med hur Lucas dök upp överallt hela tiden utan synbara anledningar. Det tänkte jag överhuvudtaget inte på när jag läste det ur hans perspektiv, vilket gjorde historian mycket mer trovärdig. Hans tillvaro som någon som måste kämpa för precis allt som college-elev var också en skön kontrast mot den vanliga sortens college-romaner.

Breakable är strukturerad så att vartannat kapitel, döpt till Lucas, handlar om Lucas nutid när han träffat Jaqueline och övriga, döpta Langdon, utspelade sig i det förflutna. Han råkade ju ut för något traumatiserande som gjorde honom till Bad Boy och man får se hela hans utveckling genom de kapitlen. I början störde jag mig lite på att det bröt flytet eftersom jag var mer intresserad av Lucas-Jaqueline än vad som hänt innan, men allteftersom började jag verkligen tycka om dem kapitlen. Det var intressant att se vad som format honom osv. Plus att jag på något sätt fäste mig väldigt mycket med Boyce som karaktär.

Betyg: En swoonig historia om en kille med ett brutet förflutet som träffar Tjejen med stort T. Nöjesläsning där handlingen och inte språket är i fokus, rekommenderas till dem som vill läsa något med mycket kärlek och känslor.

Breakable

When You Reach Me - Rebecca Stead

I am coming to save your friend's life, and my own. I ask two favours. First, you must write me a letter. Second, please remember to mention the location of your house key. 

Livet består av många mysterium. Som hur en främling helt plötsligt bestämmer sig för att slå någon annan, bara så där, vilket leder till att två vänner slutar prata med varandra. Eller som hur en man kan ligga på gatan och få öknamn av ett par barn. Miranda tar del av flera mysterium, vissa stora som hon inte kan sluta tänka på, och andra små, som passerar i förbifarten.

Vissa mysterium hör ihop. Och allt börjar med en lapp någon placerat i hennes lånebok från biblioteket.


Omdöme: Det här är en fantastisk roman på mer än ett sätt. Bland annat har den lyckats med att A) vinna ett pris för bästa ungdomsbok, B) ha alla komponenterna jag förväntar mig av en litterärt "fin" sådan bok, och C) ändå vara riktigt, riktigt bra.

Hela When You Reach Me är lite utav ett pussel med många komponenter, och en del lyckades jag gissa mig till ganska långt i förväg, medan andra kom som ett gud, att jag inte tänkte på det! i slutet. Nu har jag bara läst den en gång, men jag får en känsla av att man kan hitta nya saker varje gång man läser, för det finns ett så stort djup och så många detaljer som spelar roll. Samtidigt upplevde åtminstone jag att man fick allt förklarat för sig i slutet. Det fanns inga bortglömda lösa trådar och jag  var väldigt tillfredsställd med upplösningen, det var utformat på ett väldigt skickligt sätt.

Kapitlen är korta, vilket alltid är en fördel i ungdomsböcker, och karaktärerna trovärdigt utformade med klara personligheter. Mirandas vardagsliv som en helt vanlig tjej spelar trots allt lika stor roll i handlingen som det stora mysteriet med breven och den fronten tycker jag att Stead lyckats väldigt bra med. Detaljrikedomen i vem som känner vem hur och varför, vad folk faktiskt känner, och hur de beter sig, är väldigt intressant, speciellt eftersom den är skildrad genom ögonen på någon så ung som Miranda. (Jag köpte boken i tron att hon var tonåring, men det visade sig att hon är ungefär tolv.)

Boken har ett bra driv eftersom den hela tiden antyder små saker och ting, trådar man genast blir väldigt nyfiken på och vill få förklarade. Dels är det Miranda själv som i sitt berättande säger saker i stil med "jag förstod inte då men..." med mera, eller den mer klassiska, "om jag inte gjort det skulle inte det här hänt..." men också mer subtila hemligheter och sidospår.

Betyg: Vill man ha en tankvärd, fin och kort ungdomsroman rekommenderar jag verkligen den här! Den talar om vardagsliv, relationer och känslor, men innehåller också ett intressant pusselmysterium som verkligen får en att tänka till när man läser.

When You Reach Me

Tape - Steven Camden

Rewind. Play. I'm here. I always was. // Hello? Is it on? Yeah, I can see the light. It's on. I'm starting again. I'm recording.

Du har en Ameliah och en Ryan. En gammal (eller ny) boombox, en kasett, och en riktigt skickligt sammansatt historia. Som stundtals fick mig att gråta, eller bara förundras över den stillsamma briljansen.

Omdöme: Upptäckte när jag letade bild till recensionen att Tape faktiskt getts ut på svenska (i år) utav Atrium Förlag under namnet Blandband. Omslaget är visserligen inte lika charmigt vackert som det engelska, men ändå... hur kan jag ha missat det?! Så till er som vill läsa Tape men inte känner er bekväma med engelska språket - läs den på svenska istället! Jag kan helt klart rekommendera den.

Boken är väldigt smart sammansatt, där läsaren hela tiden får en pusselbit i taget för att kunna få ihop en hel bild av hur Ameliah och Ryan hör ihop, parallellt med deras respektive storylines. Jag tänker inte avslöja så mycket mer än att halva storyn är "vintage" och att den passar ihop med den andra på ett magiskt (som i fint/vackert) sätt. Ja, och att åtminstone jag grät en skvätt på slutet, bara för att det var så himla fint.

Älskar man Storbrittanien och London finns det en hel del att hämta i boken. Den har en väldigt brittisk "anda" över sig. Jag älskar t. ex. att Camden pratar om en "two-hand gesture" när hans karaktärer ska ge någon fingret, eftersom britter ibland gör ett bakvänt peace-tecken istället för det standardiserade långfingret.

Det man ska tänka på med Tape är att den inte följer någon som helst mall för hur YA-böcker brukar vara utformade. Man börjar liksom med alla de vanliga huvudkomponenterna, men de är filade och ihoppassade på helt andra sätt än vad man är van vid. Rätt mysigt faktiskt. Den är också lite stillsam på sitt sätt, utan att för den sakens skull vara tråkig, och känner man sig lite känslosam i jakt på något fint så tror jag den passar perfekt.

Betyg: Fin, unik, mysig och lite magisk. Underbar att bläddra i också, och läsa något här och där, men mest tyckte jag om att lösa pusslet. Få ihop pusselbitarna. Rekommenderas till de som inte letar efter action eller böcker som bara handlar om kärlek och trånande. Visst, det finns där, men är en del av en mycket större bild!

Fiendish - Brenna Yovanoff

One of his friends spoke then, slow and soft. "Fischer this is just too freaky."
  "I know," he said, holding my face between his hands.
  "Well, how do you know she ain't some creep downhollow?
  Fischer crouched over me, still scrubbing my face and my cheeks. "I don't, so just shut up. God, look at all this soot."

När hemska saker började hända i New South Bend skylldes det på de gamla familjerna, de som kunde trollkonster. Deras hus brändes ner. Clementines mamma dog. Själv spärrades hon in bortglömd i en källare där hon överlevde flera år med hjälp av magi. En hjälplös staty, tills pojken Fischer kommer och släpper ut henne.

Men staden är full av magi, och när Clementine återvänder till ytan igen börjar historien upprepas. Varför? Och vem var det egentligen som spärrade in henne i källaren från första början?

Omdöme: Brenna Yovanoff ingår i en liten "författar-trio" på tre kvinnor som är bästa vänner, skriver Young Adult-romaner, och har drivit en blogg tillsammans där de turades om att skriva noveller. De andra två medlemmarna i trion är Maggie Stiefvater och Tessa Gratton. Jag älskar Stiefvaters böcker, men tyckte inte alls om Grattons Blodsmagi, så jag var lite nervös när jag läste den här. Plockade mest upp den för den otroliga baksidestexten (googla, det är den engelska!) och det underbara omslaget.

Jag kan väl säga så här: älskar du Maggie Stiefvater... så kommer du med största sannolikhet också älska den här!

Faktum är att de är väldigt lika i språket (fint och nästan poetiskt, så att varje ord känns omsorgsfullt utvalt), miljön (en liten småstad någonstans, ganska avsides, men väldigt mysigt och naturnära!) och det smått magiska. Stiefvater har använt sig av allt möjligt; varulvar, "fey", vattenhästar osv. men the fiends och crafters i Fiendish är bara för underbara. De är vackra och intressanta men har en udd. Farliga. Hela staden, med dess folk, traditioner och hemligheter, är så sagolikt och drömskt att jag vill flytta in, trots alla dess skavanker.

Karaktärerna är levande och färgstarka, men känns inte som någon man skulle snubbla över ute på stan, utan som något man förväntar sig att hitta i en stad som New South Bend. Unika, excentriska, hemlighetsfulla och en gnutta farliga. Otroligt vackra på ett vilt sätt. Det finns så många att titta på som jag gillar (nästan hela listan) men ska inte tråka ut någon med vem och varför. Läs boken så märker ni nog själva.

Sedan älskar jag också strukturen. Hela boken (versionen jag har åtminstone) är perfekt från pärm till pärm. Jag älskar trädet på omslaget! Men framförallt är den jättejättefin att bläddra i - den är uppdelad i flera delar med namn som får mig att rysa av lycka (Dirt, Heat, Creek m.m) men varje kapitel har också genomtänkta namn, mystiska och inbjudande. Man kan inte sluta läsa! Att kapitlen är korta hjälper också. Och nämnde jag att det är en standalone? Jag älskar standalones...

Betyg: Helt klart en ny favoritbok! Rekommenderas till alla Stiefvater-fans men också de som vill läsa något med vackert språk, en sagolik värld, härliga karaktärer, och lite, lite mörker inblandat i det hela.

Fiendish

The Merlin Conspiracy - Diana Wynne Jones

"That's all very well," I said, "but what should we do?"

Finns en massa bilder till den här boken, den till vänster läste jag, den till höger tycker jag passar bäst.

Handling: Det är inte särskilt lätt att växa upp som häxa i ett ständigt kringresande hov. Inte blir det lättare av att ens enda vän råkar vara en rätt konstig pojke med in-och-utvänd magi. Ibland är det dock saker som att inte passa in, och att ha underliga vänner, som räddar en. När en ny Merlin väljs börjar underliga saker hända i Roddys hov - och hon och Grundo är de enda som verkar veta om det! Det verkar nästan som om allt och alla har något emot henne, för när hon ber om hjälp, får hon en ung tonårstrollkarl som aldrig tränat magi till hjälp. Nick. Problemet är bara att han inte ens befinner sig på samma värld som henne.

Omdöme: Det här är en riktigt rolig, härligt udda, och spännande middle grade-fantasy. Den har en fantasifull och simpelt komplex världsuppbyggnad, karaktärer man kan känna igen sig i, och det där färgglatt fartfulla som en fantasy för unga ska ha. Det enda negativa med hela boken var väl det här: det var inte Det levande slottet. De liknar inte ens varandra. Men när jag väl släppt det så gick det fort att komma in i boken och tycka om den.

Nick och Roddy är, om inte perfekta, åtminstone väldigt trevliga karaktärer. Vem älskar inte någon som heter Roddy? Hon är så härligt tjurig att jag inte kan låta bli att älska det. Nicks kapitel varierade i kvalité och vissa stack inte ut särskilt mycket, men Roddy och hennes kompis Grundo förbättrade boken väldigt, så det gjorde inget.

Det är också lite utav en deckare, det dyker hela tiden upp nya detaljer och samband som hjälper en att försöka gissa sig till slutet. Jag hade väldigt många teorier om allt möjligt, från vilken roll vilken karaktär ska ha till vad som kommer hända i slutet och hur de ska rädda världarnas magi. Tyvärr var det bara tre av mina c.a. fyrtio teorier som visade sig stämma. Med så virriga världar som hoppar mellan tid och rum finns det rum för många olika kombinationer och helt klart mycket kaos!

Favoritkaraktärer var nog elefanten Mini, Grundo och de otroligt jobbiga tvillingarna Isadora och Ilsabil. Älskar när det finns färgstarka bikaraktärer som faktiskt har egna personligheter.

Betyg: Gillar man middle grade-böcker ska man helt klart läsa den här. Eller om man är ute efter ett riktigt mästerverk, Jones andra bok Det levande slottet. Bara ett litet tips!

The merlin conspiracy

Anna and the French Kiss - Stephanie Perkins

Nu har jag hört så mycket om den här boken från så många ställen så jag bestämde mig för att läsa den.

Handling: Annas pappa har bestämt att hon ska gå i SOAP (School of America in Paris) för hennes sista år i High School. Ett beslut Anna inte är särskilt nöjd över, eftersom hon måste lämna sina vänner, den söta killen Toph och hon kan dessutom inte ens prata franska. Men skolan visar sig vara ganska cool och hon får snabbt nya vänner, bland dem Etienne St. Clair - en amerikansk, fransk, engelsman som är smart, charmig, underbar.... och har en flickvän. 

Omdöme: I början var jag lite tveksam om skrivastilen och trodde den skulle likna Suzanne Suplee's "When Irish Guys Smile" (som var mysig, men kanske inte något jag ville läsa igen) men sen så utvecklade det sig till en mysig tonårsexperience som får dig att längta efter att plugga ett år utomlands och möta din egen St. Clair. Jag älskar också den där känslan av att karaktärerna verkligen gillar varandra men ändå har svårt för att lyckas få ihop det, på grund av en väldigt naturlig osäkerhet.
Och jag ska inte ljuga, St. Clair var marvelous, riktigt "drool-worthy".

Betyg: Jag läser inte så mycket "vanliga" ungdomsböcker, men den här påminner på vissa sätt om Beautiful Disaster (som är min favorit) fast på ett helt annat sätt och den kan nog också skjuta upp någonstans i toppen. Så ja, jag rekommenderar den, även om Anna och St Clair ibland gjorde riktigt jobbiga beslut som jag aldrig skulle ha gjort (tror jag) om jag var i deras situation.

Covern: Utseendet på boken var faktiskt en av de sakerna jag tyckte minst om. Den ger inte av rätt känsla alls, utan känns ganska ytlig och får mig genast att tänka att boken kommer vara likadan. Inte särskilt lyckat, enligt mig. Jag vet inte om det var vad andra fans också tyckt, men de har i alla fall gjort en massa egna covers (såg någon annan bokbloggare skriva om det tidigare) och jag tänkte visa min/a favorit/er.

Tredje Plats:

Andra Plats:

Första Plats:

Visserligen så gillade jag verkligen den med den vita klänningen, men den

 passade inte riktigt min bild av Anna och den här gav mig the feels 

så den fick det bli <3

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins (Häftad, 2011)