."We can all change the people around us by changing ourselves."
Colin Beavan är journalisten och New York-mannen som bestämmer sig för att spendera ett helt år utan att göra någon som helst negativ påverkan på miljön. Han tror att det ska bli ett roligt projekt att dokumentera och drar med sin familj (trendig New York-fru på moderedaktion och en liten dotter) på äventyret. Ingen av dem kunde föreställa sig riktigt hur utmanande det skulle bli - och ögonöppnande. Hur mycket slänger vi? Hur mycket utsläpp är vi ansvariga för av ren lathet? Hur mycket är det egentligen vi inte vet? Och HUR ska en familj överleva utan toapapper och pampersblöjor?!
Omdöme: Vi lever i ett minst sagt ohållbart samhälle rent miljömässigt, det kommer väl inte som en överraskning för de flesta människor. Men det problemet handlar också mycket om strukturer, system som vi människor blivit för vana vid för att ifrågasätta eller vilja vänja bort (överdriven köttkonsumtion, triljoner plastkassar i omlopp, etc. etc.). Ibland kan det vara intressant att se de systemen utmanade.
När Colin Beavan påbörjar projektet "No Impact Man" har han ingen aning om vad han ger sig in på. Han är inte påläst om miljöproblem, vet ingenting om varesig det lillas (sitt eget hushålls) eller det storas (New Yorks och till och med världens) del i utsläppsspiralen. Att han inte har någon aning gör det så tacksamt att läsa No Impact Man. Han leder en humoristiskt steg för steg genom processen mot 0% påverkan, precis som han gjorde med sin egen familj och till och med sig själv.
Poängen med boken är inte att man ska leva med 0% påverkan. Det är ett extremt levnadssätt som är orealistiskt för de allra flesta privilegierade människor, och som inte borde vara verkligt för resten. Men genom att ge sig på den överdriften lyckas Beavan komma till en hel del insikter om vårt samhälle idag, och framförallt sätt hur alla människor kan göra skillnad.
Betyg: På ett varmt, roligt och intelligent sätt tar journalisten Beavan med en på en engagerande resa genom soptunnan som är vårt samhälle. Han röjer inte från att berätta både det vackra (närheten och gemenskapen när TV:n åker ut genom fönstret!) eller det fula (frustrationen när man inte bara måste tvätta tygblöjor, utan även måste tvätta dem utan diskmaskin...). En sorts bok ALLA borde läsa.
(Finns även som dokumentär! Har inte sett den men tror säkert den är bra!)
No Impact Man
Showing posts with label humor. Show all posts
Showing posts with label humor. Show all posts
Saturday, February 6, 2016
Friday, April 3, 2015
An Abundance of Katherines - John Green
"The problem exactly is that she dumped me. That I'm alone. Oh my god, I'm alone again. And not only that, but I'm a total failure in case you haven't noticed. I'm washed up. I'm former. Formerly the boyfriend of Katherine XIX. Formerly a prodigy. Formerly full of potential. Currently full of shit."
Colin Singleton är ett före detta underbarn på väg att troligtvis inte bli ett geni och har just blivit dumpad av sin nittonde flickvän. Dessa tre faktorer försätter honom i en sorts för tidig medelålderskris (underbarn är alltid lite snabbare i utvecklingen). Hans bästa vän Hassan föreslår då att de två ska ut på en road trip. Med ambitiösa planer hamnar de i en håla som kallas Gutshot där de träffar Lindsay och Hollis, får ett överbetalt jobb och lär sig några hemligheter om livet.
Omdöme: Personligen tror jag att det här kan vara min favorit John Green efter TFiOS. Jag gillar verkligen att den bryter ut från resten av hans produktion och vågar stå för sig själv - väldigt många av hans böcker går trots allt i nästan exakt samma tema. Men här var det nytt och fräscht och ändå lika skickligt.
En rolig detalj i An Abundance of Katherines är fotnoterna i boken. De förstärker den vetenskapliga känslan (och därmed Colins personlighetsdrag och sätt att tänka) samtidigt som det ger känslan av att författaren själv, på sätt och vis, är med en i läsningen. Jag tolkar i varje fall det som att fotnoterna är John Green och inte Colin Singleton, vilket som funkar eftersom boken är berättad i tredje person.
Något jag älskar med John Green är att han är så otroligt smart när han skriver. Det finns så många små detaljer i hans böcker jag bara älskar. När de vistas i totalmörker under två etapper i den här boken, till exempel, består hela texten bara av dialog. Varje stycke består enbart av repliker och det finns inga beskrivningar eftersom sinnena är till viss del satta ur bruk. Eller det faktum att boken är uppdelad i lika många kapitel som Colin haft flickvänner. Små saker!
Mer om historien så finns det förstås väldigt rolig dialog, charmiga och imperfekta karaktärer och en underhållande "twist". Berättelsen är snabbtuggad och underhållande men det jag njöt mest av var nog John Greens olika fiffiga berättartekniker.
Betyg: Vill du inspireras i ditt skrivande (speciellt för ung vuxen-åldern) rekommenderar jag definitivt den här. Vill du ha en rolig historia om kärlek, vänskap och livet kan jag också definitivt rekommendera den här, speciellt om du är trött på konventionella tonårsberättelser.
An Abundance of Katherines
Colin Singleton är ett före detta underbarn på väg att troligtvis inte bli ett geni och har just blivit dumpad av sin nittonde flickvän. Dessa tre faktorer försätter honom i en sorts för tidig medelålderskris (underbarn är alltid lite snabbare i utvecklingen). Hans bästa vän Hassan föreslår då att de två ska ut på en road trip. Med ambitiösa planer hamnar de i en håla som kallas Gutshot där de träffar Lindsay och Hollis, får ett överbetalt jobb och lär sig några hemligheter om livet.
Omdöme: Personligen tror jag att det här kan vara min favorit John Green efter TFiOS. Jag gillar verkligen att den bryter ut från resten av hans produktion och vågar stå för sig själv - väldigt många av hans böcker går trots allt i nästan exakt samma tema. Men här var det nytt och fräscht och ändå lika skickligt.
En rolig detalj i An Abundance of Katherines är fotnoterna i boken. De förstärker den vetenskapliga känslan (och därmed Colins personlighetsdrag och sätt att tänka) samtidigt som det ger känslan av att författaren själv, på sätt och vis, är med en i läsningen. Jag tolkar i varje fall det som att fotnoterna är John Green och inte Colin Singleton, vilket som funkar eftersom boken är berättad i tredje person.
Något jag älskar med John Green är att han är så otroligt smart när han skriver. Det finns så många små detaljer i hans böcker jag bara älskar. När de vistas i totalmörker under två etapper i den här boken, till exempel, består hela texten bara av dialog. Varje stycke består enbart av repliker och det finns inga beskrivningar eftersom sinnena är till viss del satta ur bruk. Eller det faktum att boken är uppdelad i lika många kapitel som Colin haft flickvänner. Små saker!
Mer om historien så finns det förstås väldigt rolig dialog, charmiga och imperfekta karaktärer och en underhållande "twist". Berättelsen är snabbtuggad och underhållande men det jag njöt mest av var nog John Greens olika fiffiga berättartekniker.
Betyg: Vill du inspireras i ditt skrivande (speciellt för ung vuxen-åldern) rekommenderar jag definitivt den här. Vill du ha en rolig historia om kärlek, vänskap och livet kan jag också definitivt rekommendera den här, speciellt om du är trött på konventionella tonårsberättelser.
An Abundance of Katherines
Saturday, December 6, 2014
Julklappstips: Outtalat av Sarah Rees Brennan
Det här var en av mina favoriter i våras, när jag läste den på engelska (recension hittar ni här) och eftersom den nyligen givits ut på svenska av förlaget Modernista tänkte jag passa på alla som letar julklappar till ungdomar runt tonåren.
Det är en roman med fantasyinslag, humor, spänning och kärlek. Outtalat har en självständig tjejkaraktär som vågar stå för den hon är, härliga sidokaraktärer och ett nagelbitande mysterium... för att inte tala om en rejäl cliffhanger på slutet!
Med tanke på att den är väldigt ny på svenska bokmarknaden är chansen också stor att mottagaren inte läst den än - så det är ett säkert kort till och med till bokslukarna.
Sunday, September 14, 2014
Född fenomenal - Josephine Bornebusch
Albert upptäckte pappa och skrattade.
"Är det därför du inte svarat på mina fyrtio samtal?"
"Femtiosex."
"Det kan inte vara möjligt att jag ringt dig femtiosex gånger."
Född Fenomenal är Ruts dagbok, inspirerad av Anne Franks dagbok Kitty. Ett dokument att lämna till eftervärlden.
Till en början följer den Ruts personlighet och tankemönster med "50 % Anne Frank, 30 % andra världskriget och 20 % lite nutida saker, som vad det blir till middag och sånt."
Men under tiden hon skriver dagbok håller hon också på att ändras som person: hon tvingas vara ledare i en resekommitté, bli kär - och kanske få åka till Amsterdam och se Anne Franks hus. Om hon spelar sina kort rätt.
Omdöme: Jag älskar verkligen tonen och personligheten som genomsyrar Ruts berättarröst! Det är precis vad man förväntar sig från en bok av Josephine Bornebusch, och man kommer rätt in i berättelsen och Ruts liv. Fakta och humor lyckas blandas på ett riktigt underhållande sätt.
Någonstans före mitten blev den dock väldigt seg, på gränsen till repetitiv, eftersom det kändes som om det inte rört sig alls från början av boken. Jag la ifrån mig boken i någon vecka där. Mitt största tips: ge inte upp här! Efter två-tre sega kapitel kastar sig storyn framåt i full fart igen, och det blir bara bättre och bättre.
Rut som berättare tyckte jag alltså väldigt, väldigt mycket om, men Rut som karaktär blev så där riktigt bra först i sista halvan. Då släppte hon taget lite av sin (enligt min tolkning) intalade bild av sig själv, slutade följa den, och bara slappnade av. Mycket mycket bättre! De andra bikaraktärerna, om än inte helrundade, är helt klart så särpräglade att man minns dem. Speciellt Ruts bror och bästa kompis skrattade man ofta åt.
Jag gillade också kärleksbeskrivningen som kändes väldigt vardaglig och realistisk, på ett sätt som får en att tänka; ja, det är ju sådär det ska gå till! Inget magiskt bok-hokus-pokus.
Betyg: Född fenomal utgör verkligen en (väldigt välkommen) bredd i den här genren av svensk ungdomsbok. Det är smart, ärligt, intressant men framförallt roligt. Rekommenderas verkligen!
Född fenomenal
"Är det därför du inte svarat på mina fyrtio samtal?"
"Femtiosex."
"Det kan inte vara möjligt att jag ringt dig femtiosex gånger."
Född Fenomenal är Ruts dagbok, inspirerad av Anne Franks dagbok Kitty. Ett dokument att lämna till eftervärlden.
Till en början följer den Ruts personlighet och tankemönster med "50 % Anne Frank, 30 % andra världskriget och 20 % lite nutida saker, som vad det blir till middag och sånt."
Men under tiden hon skriver dagbok håller hon också på att ändras som person: hon tvingas vara ledare i en resekommitté, bli kär - och kanske få åka till Amsterdam och se Anne Franks hus. Om hon spelar sina kort rätt.
Omdöme: Jag älskar verkligen tonen och personligheten som genomsyrar Ruts berättarröst! Det är precis vad man förväntar sig från en bok av Josephine Bornebusch, och man kommer rätt in i berättelsen och Ruts liv. Fakta och humor lyckas blandas på ett riktigt underhållande sätt.
Någonstans före mitten blev den dock väldigt seg, på gränsen till repetitiv, eftersom det kändes som om det inte rört sig alls från början av boken. Jag la ifrån mig boken i någon vecka där. Mitt största tips: ge inte upp här! Efter två-tre sega kapitel kastar sig storyn framåt i full fart igen, och det blir bara bättre och bättre.
Rut som berättare tyckte jag alltså väldigt, väldigt mycket om, men Rut som karaktär blev så där riktigt bra först i sista halvan. Då släppte hon taget lite av sin (enligt min tolkning) intalade bild av sig själv, slutade följa den, och bara slappnade av. Mycket mycket bättre! De andra bikaraktärerna, om än inte helrundade, är helt klart så särpräglade att man minns dem. Speciellt Ruts bror och bästa kompis skrattade man ofta åt.
Jag gillade också kärleksbeskrivningen som kändes väldigt vardaglig och realistisk, på ett sätt som får en att tänka; ja, det är ju sådär det ska gå till! Inget magiskt bok-hokus-pokus.
Betyg: Född fenomal utgör verkligen en (väldigt välkommen) bredd i den här genren av svensk ungdomsbok. Det är smart, ärligt, intressant men framförallt roligt. Rekommenderas verkligen!
Född fenomenal
Subscribe to:
Posts (Atom)



