Showing posts with label the distance between us. Show all posts
Showing posts with label the distance between us. Show all posts

Wednesday, May 14, 2014

Ett askunge-komplex (när rik möter fattig)

Det här är ett sådant där inlägg där jag jämför två böcker med snarlika handlingar. De tidigare har handlat om att dumpa en musiker, och den typiska good girl-bad boy vinkeln. För några veckor sen snubblade jag på en annan klassisk handling: en kärlekshistoria över klasskillnader, eller som det är i nutida ungdomsromaner: när rik faller för fattig (och tvärtom).

Böckerna jag tänkte jämföra är Racing Savannah av Miranda Keneally och The Distance Between Us av Kasie West. Racing Savannah handlar om en tjej som heter just Savannah, och som älskar galopphästar. Hennes pappa är nämligen en känd tränare. Tyvärr är det ingen pengabringande karriär, och med en ny, gravid fru att försörja tvingas familjen att flytta. Det första Savannah får lära sig på den nya gården är att familjen som äger den (de rika Goodwins) och de anställda inte ska beblanda sig. Trots detta verkar hon och Jack Goodwin ohjälpligt attraheras till varandra...

The Distance Between Us handlar om Caymen vars mamma driver en dockbutik på randen till konkurs. Caymen har alltid lärt sig att hålla sig borta från de rika i staden, eftersom mamman misstror dem och är rädd för att en ung rik pojke ska se en fattig tjej som Caymen som ett tidsfördriv, en leksak man kan slänga bort. När Caymen träffar Xander Spence utmanas allt hon fått lära sig om de rika, men kan någon som han verkligen gilla någon som hon?


Är handlingarna lika varandra? 
Till skillnad från mina tidigare tema-inlägg skulle jag säga att de här böckerna inte är alltför lika varandra, eller att de åtminstone inte följer varandras handling till punkt och pricka på samma sätt. Förutsättningarna är ju desamma, rik möter fattig, men därifrån rör de sig i olika riktningar. Jag tror att det beror lite på att stereotyperna om rikedom och miljonärer inte är lika tydliga som "the bad boy"s eller kändisskap. Det är mycket mer bundet till hur författaren personligen föreställer sig någon stenrik och dess sociala kretsar. Keneally (Racing Savannah) valde att gå på den arroganta och smått ignoranta versionen, en kille som växt upp och in i ett överklassliv, och blint accepterar normerna. West å andra sidan porträtterar en mer jordnära kille, som försöker göra det rätta och lyssna på sitt hjärta, men inte alltid lyckats. Det här är alltså grundförutsättningarna.

Hur bemöts det klassiska temat?
Jag skulle säga att det är svårare att skriva något i stil med The Prince and the Pauper idag, vilket t. ex. April Lindner diskuterade gällande sin moderna version av Jane Eyre. Hon valde att göra sin huvudkaraktär till rockstjärna (d.v.s. kändis) istället, men det är ju en helt annan historia. Varken Jack Goodwin eller Xander Spence är kändisar, utan bara väldigt rika. Det tar förstås udden av en hel del tabun, och därmed spänning och drama. För att öka klyftan har författarna istället valt att illustrera gapet genom att låta tjejerna arbeta i ett sammanhang där de tjänar killen. Detta används minimalt i Caymens historia, där hon säljer ett par dockor till Xanders faster som han hämtar upp, men desto mer i Savannahs. Eftersom hennes pappa är anställd, och bor på, Jacks pappas gård, är det lite farligt att umgås med Jack - det kan leda till att pappan får sparken. Savannah passar även på att vikariera för sin gravida styvmamma... som hembiträde hos familjen Goodwin. En scen när hon tvingas servera frukost åt Jack och hans föräldrar är speciellt stark.



Fanns det några stora skillnader?
De här två böckerna utforskar på sätt och vis varsin sida av de två världarna, samtidigt som de beskriver samma sak. I The Distance Between blir det mycket mer om fördomarna mot rika människor än tvärtom. Xander är den som tvingas kliva in i Caymens värld, för hon vill till en början inte ha mycket med hans att göra. Det är hon som bestämmer villkoren i deras relation, till och med när hon tror motsatsen, för hon tänker inte kompromissa med den hon är. I Racing Savannah utforskas den mer typiska versionen, där tjejen trånar efter killen hon inte kan få. Men är hon inte på något sätt nedvärderande gentemot sig själv, tycker aldrig att hon är värd mindre, och tar ingen skit (tack och lov). Tyvärr är det i hennes fall Jack som leder valsen, och hon följer efter honom, förblindad av sina egna känslor. Han är inte lika tillfreds med att låta världen (hans pappa) veta vem han dejtar, som Savannah, och ger henne en riktig tankeställare. Den ena historien får fokus på att våga visa tillit, medan den andra visar vad som kan hända om man litar för mycket på någon.

Charmen med den här sortens bok?
Tja, alla drömmer väl om att bli tillsammans en snygg, rik, rolig drömkille? Att läsa om hur någon annan får den drömmen uppfylld är nog bland det närmaste man kan komma. Sedan är det ett intressant sätt att i ungdomslitteraturen kunna undersöka klasskillnader som de ser ut idag (även om det då kunnat vara mer intressant med t. ex. "interracial" interaktioner - som de säger i USA, själv tycker jag ordet "ras" i människosammanhang är urdumt - än just pengar). Huvudkaraktärerna är också starka, självständiga och förnuftiga, samtidigt som de är helt vanliga tonåringar, vilket är uppfriskande. Det finns så många olika varianter av handlingen med olika vinklar att jag tror det bli svårt att helt kunna tröttna på den.



Andra versioner?
Det finns massvis! Som tidigare nämnt har t. ex. Jane Eyre det här temat, men även många romaner av Jane Austen. Nutida versioner som de här finns även dem i stora kvantiteter, så det är bara att välja och vraka. Något min kompis kommenterade när jag valde tema och böcker var att jag inte valde någon historia med utbytta könsroller, där tjejen kommer från de "finare" klasserna och faller för en fattigare kille. Även de historierna har trots allt blivit vanliga (vet inte om de fanns på samma sätt förr i tiden? känner till en del som snubblat på temat, men ingen som främst handlat om det) t. ex. My Life Next Door, men även en del av Sarah Dessens böcker. Nu är jag inte helt säker, men jag tror att hennes Mitt Perfekta Liv har en vinkling åt det hållet. Av någon anledning brukar en rik tjej dock få en helt annan personlighet och beskrivning än en kille... 

Friday, May 2, 2014

The Distance Between Us - Kasie West

I turn my head so he doesn't see my smile and secretly curse him for making me feel special.

Caymen och hennes mamma bor i en liten lägenhet ovanför en affär full med porslinsdockor. Trots att stan de bor i är full av rika människor med stora plånböcker och stora hus för prydnadssaker, så går det inte så jättebra med ekonomin. De är inte fattiga, inte än åtminstone, men Caymen är rädd att det kommer hända.

Hon har uppfostrats hela sitt liv till att misstro de rika sedan hennes rikemansson till pappa övergav mamman när hon blev gravid. Men de illasinnade skämten om allehanda krösusar tycks försvinna ur bilden när Caymen träffar Xander. Det hjälper inte hur mycket hon intalar sig att han knappast ser henne som mer än en leksak... han smyger sig in i hennes liv, och kanske till och med hennes hjärta.

Han öppnar också dörren för hemligheter, och får Caymen att inse att människorna i hennes närhet inte alltid varit ärliga mot henne.

Omdöme: Himla himla mysig bok. Tror faktiskt inte att det fanns någonting jag inte tyckte om med den, allt var så charmigt. Dialogerna var klockrena, Caymen briljant, och man bara mös av alla detaljer. Den lyckades också med bedriften att kännas kort och snabbläst trots att den är 300 sidor lång. Jag läste den som e-bok och hade gissat på hälften!

Jag tycker West har gjort ett bra jobb med karaktärerna, de är detaljerade och mångsidiga. Det är trots allt ofta de små sakerna som gör en person, och alla deras quirks som får det att kännas som om karaktärerna är ens vänner. Nu var det mer än en månad sedan jag läste boken, och i vanliga fall minns jag knappt karaktärernas namn efter så lång tid, men det finns många detaljer från The Distance Between Us som gjorde intryck på mig. Caymens sarkasm är förstås rätt given, men också hur Xander alltid smakade på Caymens drinkar innan hon drack (som ett internt skämt), Henrys förkärlek till hemska smeknamn, hur det kom sig att Tic fick sitt namn... de blev liksom tredimensionella. Speciellt drink-grejen gillade jag.

Tack vare Caymens förträffliga sarkasm blev ingen dialog tråkig. När Xander var inkluderad berodde det nog lika mycket på honom själv, han var rolig på ett gulligt sätt. Rätt clueless, men alltid redo att visa sig från sin bästa sida. Jag gillade att Caymen stod upp för sig (även om hon ofta var rätt förvirrad) och att det här inte var typen av bok där tjejen bara smälter för den snygga rika killen.

Betyg: En lättsam bok som man läser ut på ett nafs - den har ett högt tempo, älskvärda karaktärer och högklassig sarkasm. Nästintill fullpott?

The Distance Between Us