Singoalla - Viktor Rydberg

Men Assims moder dansade kring Singoalla och pekade på henne med fingret. Och de andra kvinnorna, såväl de äldre, vilka tänkte på Assim för sina egna döttrars räkning, som de yngre, vilka avundades Singoallas skönhet och gillade sina mödrars tankar, ropade:

- Gå! Bort! Gå till din främling!

Singoalla förde lockarne ur pannan, vände sig till sin far och sade:

- Jag skall gå fader. Ja, jag går gärna till den blonde gossen, ty jag älskar honom, och han älskar mig; han är min man, och jag hans hustru. 


Omdöme: Viktor Rydbergs Singoalla är en svensk klassiker, skriven i romantisk anda, om tragisk kärlek mellan en riddarson och en romska. Den utspelar sig på trettonhundratalet och har en del uppenbara brister i och med att den A) är s.k. "anakronistisk" eftersom romer inte fanns i Sverige vid den tidpunkten och B) eftersom synen på romer som Rydberg beskriver är relativt antiziganistisk, för att inte tala om rasistisk. Han underhåller t. ex. fördomen att romer ska vara tjuvaktiga och ohederliga. Men eftersom samhällsnormer och idéer förändras över tid är det sådant man får räkna med när man läser klassiker.

Språket är förstås rätt komplicerat på så sätt att det är gammalsvenskt (exempel återfinns i citatet ovan) och de allra flesta meningarna är långa och flådiga, vilket kan göra det svårare för läsförståelsen. Så även om den är kort rekommenderar jag den inte till sådana som har det lite kämpigt med läsningen. Å andra sidan är det förstås väldigt vackert, speciellt med de trolska miljöbeskrivningar Rydberg använder sig av.

Boken är uppdelad i två delar, precis som det allra mesta av innehållet slits mellan motsatser, vilket skapar intressanta (om än uppenbara) kontraster. Det jag tycker är mest "spännande" med verket är att det tydligen finns mer än ett slut på Singoalla, då Rydberg skrivit om den med några års mellanrum. Jag tänker inte avslöja särskilt mycket, annat än att ett är mycket mer tragiskt och absolut än det andra. Själv kan jag inte riktigt bestämma mig för vilket som passar bäst till berättelsen, för båda har sina fördelar...

"Betyg": En svensk klassiker! Det skadar aldrig att ha läst något sådant. Rydberg räknas dessutom som Sveriges sista romantiska författare, så är man intresserad av den epoken ur svenskt perspektiv (väldigt nordiskt) är det här definitivt ett verk att ha i åtanke!

Singoalla