Friday, October 25, 2013

Berövad - Liz Coley

"De försöker ta över mitt liv, Doktor Grant."



Handling: Angie Chapman är på väg hem från helgens scoutläger. Hon kommer ihåg exakt allt som hände - utom hur hon tog sig hem. Eller vart all hennes packning har tagit vägen. Den delen är lite suddig.

En trettonåring i en sextonåringskropp - vad har hänt med de tre senaste åren? Finns det någon som faktiskt minns vad som hände? Är det kanske Angie själv som har svaren någonstans inom sig?

Omdöme: Det här var verkligen en riktigt bra bok. Inte den sortens bok jag vanligen läser (eller ens skulle plockat upp på t. ex. biblioteket om jag såg den) och som jag antagligen aldrig blivit intresserad av om jag inte läst Boktycktes recension av den för någon vecka sedan. Vad jag vill säga med det här är: även om ni vanligtvis inte läser överlevar/offerhistorier från kidnappningar och dylikt, ge den här boken en chans. Den kommer antagligen visa sig vara något annat än vad du först trodde den skulle vara.

 Berövad är en psykologisk thriller och en fiktiv berättelse även om liknande saker - tro det eller ej - någonstans i världen pågår redan i dag. Och alla andra dagar för den delen. När jag läste boken hade jag lite svårt att köpa vissa saker. Jag tyckte de verkade väldigt överdrivna och orealistiska och att de bara var skrivna för att göra en coolare bok. Sånt gillar jag inte, men boken var så bra att jag ändå fortsatte läsa. Vid efterordet fick jag reda på hur mycket research som  faktiskt gjort och att allt faktiskt kan hända och händer i verkligheten. Det jag snackar om är Angies disorder som hon fått efter övergreppet. Kändes riktigt hemskt när man fick veta.

När det gäller karaktärerna så tyckte jag om hur de samspelade med varandra och stämningen dialogerna lätt väckte hos en, men vissa interaktioner var ganska B. Till exempel precis i början av boken när Angie kommer hem igen, återföreningen med föräldrarna kändes väldigt ytlig och konstig. Om man ska nämna några favoriter bland karaktärerna är det nog Kate och Abraim. Kärlek till dem för att de var så underbart verklighetstrogna och mellanbra men ändå underbara. Det Liv och Greg gjorde (mindre spoiler, markera för att läsa) däremot var så jäkla vidrigt! Förstår mig inte på vissa människor... (Slut på spoiler.)

Strukturen var bra, jag gillade verkligen uppdelningen i de tre delarna "Jag", "Du" och "Vi", som man förstår bättre ju längre in i boken man kommer. Spänningsuppbyggnaden var också riktigt, riktigt bra, man kunde inte sluta läsa och allt var så hemskt och kittlande på samma gång. Det enda minuset var väl att hon tappade mig som läsare vid själva upplösningen p.g.a (Spoiler, markera för att läsa!) det där med elden och Sam verkade helt ologiskt och överdrivet dramatiskt. Hur började huset brinna helt plötsligt samtidigt som hon försökte tända på sitt medvetande utan att det var hon som gjort det? Tycker hon kunde skippat den delen, det blev bara för mycket. (Slut på spolier)

Betyg: Lästips med stort L, helt klart. Också en sån där bok jag tror de flesta tonåringar, inklusive de mindre läsglada, skulle tycka om. Spännande, hemsk och tankvärd, men ändå en väldigt fin historia även om den kan vara lite svår att svälja emellanåt.


Berövad

No comments:

Post a Comment