Friday, August 25, 2017

Jorden vaknar - Madeleine Bäck

Men Krister ser ingen reaktion. Gunhild ligger där hon ligger. Alldeles slapp.
  "Fan också. Fan, fan, fan, fan, fan!" Beata sjunker ner på golvet intill Krister. Hennes ansikte är blankt av tårar. Rösten skakig och tunn. "Vad ska vi göra? Jag vet inte vad vi ska göra. Jag vet inte vad vi..." Hennes röst dör bort i snyftningar. 

Krister och Beata försöker återhämta sig från otäckheterna när vandrarna vaknar. Men båda bär på en naggande oro - är vandrarna verkligen borta för gott? I Hofors försöker Viktor göra upp med sin känsla av värdelöshet utan stenens krafter. Och han är beredd att göra vad som helst för att få dem tillbaka.


Omdöme: Det här är andra boken i skräcktrilogin om bruksmagi och vandrarväsen i Gästrikland. Och de är ju så galet snygga! Älskar omslagen, älskar de färgade sidkanterna som matchar omslaget, älskar landskapsbilderna precis innanför pärmarna... formgivningen är en dröm! Ångrar verkligen att jag bara har den första som pocket.

Förra boken slutade inte riktigt med en cliffhanger utan snarare lågmält. (SPOILERS, alltså.) Förutom en vag obehagskänsla i magen skulle man lika gärna kunnat tro att världen var räddad och faran över men så är inte fallet. Och nu när man är med på noterna direkt är hotet mer påtagligt och faktiskt otäckare.

Helhetsintrycket är ungefär som efter förra boken: jag gillar verkligen Bäcks Gästrikland, gillar trådarna som vävs mellan de olika personerna, hur intrigen uppenbarar sig bit för bit, och ja, jag börjar till och med gilla språket (trots att det är väldigt rått). Bäcks vandrare, och speciellt en fasansfull grej Beata hittar i ett badkar, är så otroligt äckliga och bra beskrivna. Ibland blir det lite mycket springa runt och förbereda för världens ände, men slutet var starkt, speciellt med tanke på ett överraskande dödsfall.

Betyg: Stämningsfull "äckelskräck" i svensk bruksmiljö där nutid möter historia och folktro. Relationerna börjar bli riktigt finmejslade och jag vågar knappt fundera på vad karaktärerna kan tänkas stå inför i nästa bok. Vilken riktning den än tar sig har jag en känsla av att det kommer bli riktigt rått, äckligt och tufft. Gillar!

Jorden vaknar

1 comment: