Släppa taget - Katarina von Bredow

Tydligen är jag inte hopplöst bortgjord. Tydligen gillar han mig trots sjukt skrattanfall som nästan blev ett gråtanfall. Tydligen tycker han att det är helt okej att man bär sig lika galet åt som Willy Wonka. Vill jag ens vara med en kille som kan gilla en sådan som jag?
  Ja, det vill jag. Om killen är Elliot. 

Elsa går i nian i samma klass som sin tvillingsyster Stella. De som alltid varit väldigt lika, både när det kommer till utseende, kompisar och skolval (estetiskt). Men medan Stella är en energisk, social skådespelerska är Elsa en tystare målare. Skillnaderna är ingenting de tänkt på, men bara växer när dramaläraren Vincent kommer in i bilden och utmanar dem. Och när Elsa blir kär.


Omdöme: Den här boken riktar sig (skulle jag gissa) till ungdomar mellan 12-15 år, men funkar absolut till både yngre och äldre. Att läsa om kärlek "och sånt" är ju spännande när man är sisådär tio, och jag vet att den kan gå snabbt hem hos de som är lite äldre. Jag råkade nämligen lämna en kompis ensam på rummet med Släppa taget ca tjugo minuter och när jag kom tillbaka låg hon i sängen och läste och ropade "DE ÄR SÅ GULLIGA!". Sedan lånade hon boken och läste ut den redan samma dag.

Släppa taget handlar inte bara om den första fnittriga, halvt besatta förälskelsen (även om jag uppskattade hur gulligt pinsamt men mysigt de delarna var beskrivna!) utan även om andra centrala ungdomsteman, som att hitta sig själv, att våga ta steget ifrån sin familj för att skapa egna värderingar, och förstås att göra en del misstag.

Allt är berättat på det där fina Bredow-sättet, där det inte märks så mycket att man får en historia berättad för sig, utan man snarare kliver rakt in i den. Bredow är inte en utav vår tids mesta ungdomsförfattare för intet. Men just lättheten är vad som gör att den är så lätt att bara plocka upp och sträckläsa, oavsett vilken läsvana man har. Fint!

Betyg: Letar man efter action kanske man får leta vidare, men vill man ha en gullig och varm vardagsberättelse med en hel del kärlek (både till killar, familj och konsten) så rekommenderar jag Släppa taget. En snabb och mysig läsning!

Knappt Lovlig - Katarina von Bredow

Handling: Hannas excentriska författarinna till mamma får en dag för sig att hon behöver ett miljöombyte. Det är inget nytt direkt, de har alltid flyttat runt lite mellan mammans skrivprojekt. Men den här gången har hon fått för sig att de ska flytta ut till landet. Hanna själv är en riktig stadstjej och dessutom bästa kompis med den ökända Linn Rönnqvist som mer eller mindre styr och ställer i deras klass. De är viktiga, några att räkna med. Men hur mycket av statusen och vännerna kommer egentligen överleva flytten? Och hur kan man veta vad som faktiskt betyder något, egentligen?

Omdöme: Det här är Katarina von Bredow när hon är som bäst, enligt mig. Jag tror ärligt att jag älskar allt med den här boken, även om den egentligen inte är något speciellt alls. Det känns bara så verkligt och man kommer så nära berättelsen.

Det bästa med boken är nog egentligen hur den är skriven. Språket är väldigt enkelt, dialogerna lättsamma och inte alltför långa, beskrivningarna kortfattade men ändå vackra. Helt perfekt för den här sortens historia, helt enkelt.  von Bredow lyckas också varva händelserna på ett så bra sätt, lite kall och hård verklighet i skolan, lite mysiga stunder hemma, några korta tillbakablickar och lite drömmande värme uppe på Höjden.

Karaktärerna känns väldigt verklighetstrogna och personliga. Hannas styvfar Geir är så trevlig, Linn vet man aldrig riktigt var man har henne, Sara vågar gå sin egna väg och Hannas mamma Veronica är tankspridd och oförutsägbar. Ibland vill man helst bara ta hand om henne och ibland överraskar hon och blir en stark och modig person man kan beundra. Hon och Hanna har en riktigt bra relation när det väl gäller, för hon lyckas alltid se saker och ting ur rätt synvinkel.

Sist men inte minst är det väl Arild. Det är alla små saker som gör honom så bra. Den lätta norska brytningen, hans grisar och hunden Ida, islandströjorna... Varje gång Hanna tänker på honom eller åker upp till Höjden är det som om vi är samma person, jag känner samma nervösa fladder i hjärtat, samma adrenalinkickade glädje och närhet när han ler mot henne eller ger henne en kram. Det var riktigt bra beskrivet, rakt igenom.

Det finns en massa bra teman igenom boken som antagligen är bra för tonåringar att få komma i kontakt med. Hur man ska förhålla sig till alkohol och grupptryck till exempel. Hur man ibland måste gå emot strömmen och göra som man vill. Men också att inte ge upp gamla vänner och inte bara stå och se på när någon far illa.

Betyg: En härlig, hjärtklapprande och mysig svensk historia. Man får nästan akta sig så att man inte själv vill få en söt liten griskulting i juklapp (eller grisbonden som fött upp honom)! Trevlig omläsning man kan läsa många gånger. 5 av 5.

Knappt Lovlig