Förför mig, förgör mig! - Victoria Dahl

Hon rodnade ännu mer och Chase spärrade upp ögonen.
- Menar du att jag är din födelsedagspresent? analyserade han.
- Nej! utropade hon förskräckt. Självklart inte. Det vore ju... Jag ville bara fira med någon.

Jane Morgan är den perfekta kvinnan. Respektabel, ordentlig, ambitiös... listan är lång. Problemet är bara att hon också är en kvinna med många hemligheter om ett förflutet hon helst vill glömma bort. För att komma undan från flickan hon en gång var skyr Jane allt utom eliten - som pesten. När hennes yngre bror anklagas för mord tvingas hon dock sluta fly för att kunna bevisa hans oskuld. Det för henne även rätt in i armarna på en viss Mr. Chase. Mannen som verkar stå för allting hon försökt lämna bakom sig.

Omdöme: Helt klart min favorit ur trilogin! Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, utan det hade väl mest med små detaljer att göra, men det var definitivt boken jag tyckte mest om.

Precis som de andra böckerna är den lättläst, snabbläst men inte bara om kärlek utan innehåller även en del kärlek och gränsar ibland till lite deckararbete (inte alltför mycket). Familjerelationerna var också en väldigt stor och viktigt del av boken, för både hjälten och hjältinnan, vilket jag tyckte om. Det gav mer djup till det hela jämfört med de tidigare två, och gav en del riktigt fina tillfällen och inte bara passionerat heta.

Janes svårighet att acceptera Chase som pojkvän på riktigt, trots sina stormande känslor för honom, blev förstås lite långtradigt i längden men det  förstörde knappast boken. Och jag föredrar det framför "jag är inte värd honom"-tänket alla dagar i veckan. Att Chase stod på sig som han gjorde, med en sådan karaktärsstyrka, var därför förstås ett stort plus.

Betyg: Det här är en väldigt genre-typisk bok, men gillar du hunkiga män, självständiga kvinnor och massor av passion... så är det här nog boken för dig. Är du nyfiken på Victoria Dahls serie om Tumble Creek skulle jag rekommendera den här främst.

Prata omkull mig! & Kom och ta mig! - Victoria Dahl

Det här är två böcker i samma serie, om två olika kvinnor som lever i Tumble Creek, ett samhälle uppe i bergen nära Aspen. Den ena har just flyttat hem från storstaden, medan den andra längtar bort. Vad finns egentligen i den här hålan mitt ute i ingenstans? Hint: heta män.

Handling(ar): I Prata Omkull Mig flyttar Molly hem från storstaden igen med sin stora hemlighet: ingen vet vad hon arbetar med. Gnistorna flyger när hon träffar barndomskärleken, tillika poliskonstapeln, Ben. För hans del blir Mollys mystiska yrkesliv en plågsam hemlighet han bara måste komma till botten med. Samtidigt hamnar de båda i problem när det verkar som om någon inte uppskattar Mollys flytt.

Mollys kompis Lori var tjejen med stora drömmar som skulle bort från stan. Resa, se världen! När pappan råkar ut för en olycka grusas de planerna och hon får istället stanna i Tumble Creek och ta över verkstaden. I Kom och ta mig! lyckas Molly övertyga Lori att leva upp lite, kanske träffa någon ny och spännande? Personen hon väljer kommer dock som en överraskning - för dem båda. 

Omdöme: Jag läser inte alltför mycket romance om man inte räknar med Simona Ahrnstedt. Till skillnad från hennes dramatiska böcker är Victoria Dahls romaner lättsamma böcker man snabbt läser ut. Prata Omkull Mig kändes fräsch, och jag tyckte verkligen om att hon lagt till lite spänning och mysterie utöver själva romansen, som gav boken lite mer fräs. Uppföljaren om Lori tyckte jag tyvärr inte lika mycket om av flera anledningar, även om den öppnade väldigt bra.

Det här var romance-böcker av det lite mer erotiska slaget, vilket inte precis är en favorit för mig. Helt okej med sex-scener, men då får de ta och tillföra något till historien också. Speciellt i Kom och ta mig! blev det lite för mycket händelselösa sängscener som jag bläddrade förbi, eftersom det inte hände något, så det var ett stort minus. 

Det jag tyckte Dahl gjort bra är hur verkliga hennes kvinnliga karaktärer kändes. Vuxna på ett ungt sätt, och väldigt mänskliga i sättet de tänkte, med små vardagliga detaljer som höjde trovärdigheten. Männen var snäppet sämre, men fortfarande helt okej framställda. Medan jag tyckte om spänningshöjandet med en stalker i Mollys bok kändes spänningen i Loris mycket mer påtvingad, vilket även det sänkte betyget lite.

Gillar man mer erotiska, men nutida romance-romaner om färgstarka kvinnor, så rekommenderar jag den här serien. Ettan och trean var min favorit, tvåan var okej. Recension på sista boken kommer snart!

Prata Omkull mig! & Kom och ta mig!