Showing posts with label feminism. Show all posts
Showing posts with label feminism. Show all posts

Tuesday, March 8, 2016

Alla borde vara feminister - Chimamanda Ngozi Adichie


Whoops! Laddade upp en helt annan recension för en halvtimme sedan, innan jag kom på att det är internationella kvinnodagen idag och att det ju så klart vore roligt och passande att skriva om något mer feministiskt. Så det blir en helomvändning.

I min skola (Katedralskolan i Uppsala, underbar!) finns det ett fantastiskt engagemang för feminism och jämställdhet. Hela den här veckan anordnar till exempel föreningarna Feminister på Katte och People of Colour Katedral en Feministfestival. 

Just idag har elevkåren även haft visning av Fröken Frimans krig, det har funnits frågesporter och en mindre utställning i glasentrén. Så dagen har spenderats till att hylla kvinnor och icke-män, men även till att titta tillbaka på feminismens (och kvinnornas) historia.

Men det är (förstås) inte bara min skola som har gjort suveräna satsningar på den fronten. Sveriges Kvinnolobby, FN-förbundet, TCO, LO, Teskedsorden, Unizon, Gertrud Åström och Albert Bonniers Förlag tog även ett superinitiativ i vintras:

De delade ut Alla borde vara feminister gratis till ALLA åk 2 elever på gymnasiet i hela Sverige. 

Hur fantastiskt är inte det? Jag hoppas att det öppnade upp till många intressanta klassamtal landet över. 

Boken är väldigt liten och kort (56 sidor ungefär) och baserad på ett TED-talk-föredrag Chimamanda Ngozi Adichie höll 2012 om feminism. Den handlar om hennes egna erfarenhet kring feminism (när hon var liten och det förknippades med terrorism, eller när hon är på restaurang i sitt hemland och inte blir tilltalad ifall det finns en man med i sällskapet, till exempel) på ett intelligent, intressant och varmt sätt. Rekommenderas!

Den här dagen får mig även att tänka på En bön för de stulna som jag precis läst färdigt, om Ladydi som växer upp i Mexiko, där flickor "görs fula" för att de inte ska stjälas som sexslavar. Den var otroligt, otroligt bra. Recension kommer förhoppningsvis snart.

Saturday, May 30, 2015

Den ökända historien om Frankie Landau-Banks - E. Lockhart

Men när Frankie frågade Mr Sutton vad de hade skrivit i den skrattade han och skakade på huvudet. "Om jag avslöjar det är det inte mycket till hemlighet, eller hur?
  "Men ni berättar ju om sällskapet", sa Frankie, "så hur hemligt kan det vara?"
  "Hemligheter blir mäktigare om folk vet att man har dem", sa Mr Sutton. "Man visar en liten, liten del bara, och resten behåller man för sig själv."

På den prestigefulla Alabasters internatskola finns ett hemligt sällskap som Frankie Landau-Banks pappa en gång varit med i. Det är inget hon tänker på, förrän hon lär känna sällskapets nutida medlemmar... och upptäcker att dörren till gemenskapen i sällskapet är stängd för henne. Eftersom hon är kvinna. Men det är inget som stoppar en hjärna som hennes.

Omdöme: Vilken bok! Det här var precis vad jag behövde läsa just nu, något smart och fräscht och roligt. Originellt. I Den ökända historien om Frankie Landau-Banks får man en delikat blandning av humor, sockersöthet och en knivskarp ambitiös hjältinna.

I en blurb om Den ökända historien... (har jag för mig, kan inte hitta den i efterhand) skrevs det att boken smög in feminism och att alla tjejer därför borde läsa den. Jag tycker tvärtom att feminismen är nästintill övertydlig, men att det är bokens styrka. Lockhart har verkligen framfört sin kritik mot normer och konventioner på ett enastående och underhållande sätt och därför tycker jag nog att alla borde läsa den, punkt.

Jag älskar världen som skapas på internatskolan, den som är precis som verkligheten men blir lite-lite uppskruvad när Frankie kommer in i bilden. Det får verkligen fram poängen och på ett väldigt underhållande sätt. Plus att internatskolor? Älskar att läsa om dem. Miljön blir så magisk eftersom hela elevernas värld blir just skolområdet.

Förutom det här med feminism, att Frankie (förstås) är en otroligt underhållande och imponerande huvudperson, fanns det också andra små saker jag tyckte om. Begreppet panoptikon som jag haft i tankarna ofta på senaste tiden, Frankies ordlekar, hyssen som utförs... och det intressanta men lättförstådda sätt Lockhart förklarade härskartekniker och maktspel på.

Betyg: Det första jag gjorde när jag läst färdigt sista sidan var att ringa min bästa vän och säga "DU BARA MÅSTE LÄSA DEN HÄR BOKEN!" och hon, som egentligen pluggade inför examensprov, tänkte läsa ett kapitel men fastnade med den hela natten. Ungefär så skulle jag nog också vilja rekommendera den till dig som läser det här.

Den ökända historien om Frankie Landau-Banks