Fick som sagt den här i födelsedagspresent av mina föräldrar och upptäckte när jag öppnade boken att det är ett signerat exemplar! Det var verkligen a pleasant surprise ;D
Handling: Abby Abernathy försöker lämna sitt gamla liv bakom sig när hon börjar på Eastern University. En ny stad, där ingen vet vem hon är eller vem hon varit. Men när Abby följer med sin bästa kompis America till en fight träffar hon Travis Maddox, skolans badboy som sägs ha haft onenightstand med i princip hela universitetet. Travis blir omåttligt intresserad av Abby och deras liv vävs oåterkallerligt ihop. Problemet är bara att Travis står för allt det Abby försökt lämna bakom sig - kommer hon fastna i samma mardröm som tidigare? Och kan hon verkligen gå om det skulle behövas, eller är det försent?
Omdöme: Beautiful Disaster är många saker, bl. a så är den inte särskilt verklighetstrogen. Men den är också rolig och fängslande och riktigt bra. Jag blir i alla fall glad när jag läser den, även om jag kanske såg lite fler brister i trovärdigheten den här gången än förra. Men mer till det senare.
Travis påminner lite (skulle jag tro) om någon form av
drömkille, den där man sitter och fantiserar om som älskar en så troligt
mycket, mer än något annat, som har pengar, som är skitsnygg (het, sexig etc),
som är värsta geniet och som samtidigt är lite av en badboy. Han slåss som en
gud och håvar in massvis med pengar och är inte sen att försvara Abby. Sedan
var han ju världens playboy från början, men när han hittade ”den rätta” så gav
han upp alla andra. Han har dock kanske fått en del av dragen lite i överkant
och då tänker jag mest på hur våldsam/aggressiv han är. Inte bara genom det
faktum att han är snabb att ta till våld (och ibland var lite kliché på samma
gång) men han lyckades också alltid nästan
slå ihjäl någon. För att inte tala om vissa andra raseriutbrott han fick.
Sådär sitter han på gränsen mellan drömkille och galning.
Men egentligen hade man nog klarat sig utan det mesta av det
där. Pengarna, hans ganska otippade genistatus och hans överdrivna styrka hade
man egentligen kunnat klara sig lika bra utan, det är hans personlighet som är
det gulliga. Travis som person är underbar och det är han som håller igång boken, som gör att man hela tiden vill
fortsätta läsa.
Abby är då en skitsnygg tjej (Travis är trots allt inte den
enda som gillar henne) men som varken skyltar med eller förnekar sitt utseende –
vilket som är en lättnad. Det spelar helt enkelt inte så stor roll. Jag gillar
vinkeln med Lucky Thirteen, även om den inte heller känns jätteverklig, men den
är spännande. Däremot är hon ibland lite störande när hon tänker för mycket på
sin framtid och försöker avgöra vad som är bra för henne och vad som inte är
det, på ett sätt som känns lite okänsligt och inte riktigt stämmer överrens med
min bild av henne.
Favorit-citat: "I had died and woken up in High School Musical" - Abby, när Travis plötsligt börjar sjunga "I ain't got no satisfaction" i kafeterian.
Några saker som inte känns så verkliga:
·
Den enorma summa pengar Travis verkar tjäna på
sina fighter. Jag menar, det är college-fighter, hur mycket kan det egentligen
bli?
·
….hans slagsmål på skolan. Är det verkligen
ingen som bryr sig om att han halvt slår ihjäl folk hela tiden?
·
Parker – vem ger nån ett diamantarmband efter en
vecka?
Betyg: Jag tycker att Beautiful
Disaster helt enkelt är underbar. Den har en viss mängd feelgood-känsla, men är
också spännande och rolig och på vissa ställen blir man lätt lite tårögd. Den
är helt klart med på min topp tre av ”bara” kärlekshistorier, alltså de som
inte har övernaturliga inslag. 4 av 5.
Beautiful Disaster (Simon & Schuster Ltd, 2012)
