Saturday, August 17, 2013

Smaragdgrön - Kerstin Gier

"Jag behöver helt enkelt mer tid."
"Ja, vem gör gör inte det?" 



Handling: Ädelstenstrilogin börjar nå en mycket spännande - och kanske lite knepig - upplösning där tiden plötsligt inte alls är en rak linje längre utan snarare som ett rent tunnelbanesystem utav tidsresenärers påhitt och planer. Plötsligt kan man inte lita på någon, oavsett tidsperiod.

Gwendolyn har egentligen mycket att tänka på, till exempel Grevens mycket oklara motiv, en påstådd förrädare inom logen och en morfar som väntar på besök i ett rum med en grön soffa många år i det förflutna. Men det hon egentligen tänker på är förstås oftast Gideon, som även han har en massa viktiga göromål att reda ut. Vad har han egentligen i kikaren när han ber Gwendolyn att de ska vara vänner?!

Omdöme: Som jag har längtat efter den här boken! Ädelstenstrilogin är en serie som jag faktiskt tycker passar som en trilogi. Ingen utav böckerna känns som en filler/transportsträcka som i så många YA/Paranormal Romance/Fantasy-böcker. Istället är jag nästan imponerad över hur hon lyckades trycka in så pass mycket i sina böcker. Även om hela serien bara utspelar sig på några veckor.

I Smaragdgrön var det en hel del mer snurrande än i de tidigare två, i och med att Gwendolyn själv bekantar sig lite närmare med sin tidsresegen och tillsammans med olika bundsförvanter i det förflutna gör upp planer både framåt och bakåt i tiden. Men för det mesta tyckte jag att det gick bra att följa med och det var absolut inget som störde.

Jag tror inte att det introduceras någon större ny karaktär i hela boken, men däremot får man se lite nya sidor av de redan existerande. Xemerius är förstås lika charmigt demonisk som tidigare, Gideon börjar äntligen bli lite mer älskvärd, Leslie och Raphael leker små deckare vid sidan av... och mycket mer. Man sätts direkt in i en trevlig och välbekant Rubinröd-atmosfär där man kan känna igen sig från tidigare böcker, väldigt mysigt. Sen gäller det ju att kunna läsa lite mellan raderna i den här serien för det finns en massa som gömmer sig där. Ni som har läst boken (Spoiler, markera för att läsa) vad tycker ni om hinten att Mr Bernhard är nära släkt med Gwendolyn? Han syskonbarnsbarn eller något? Eller var det bara jag som fattade det så? Och herregud, att greven faktiskt var Mr Whitman... den hade jag faktiskt inte gissat! (Slut på spoiler)

Betyg: Ett jättebra avslut på en jättebra serie som definitivt kommer läsas om vid tillfälle. Roligt med en serie som inte är av en brittisk eller amerikansk författare. 5 av 5.

Smaragdgrön

2 comments:

  1. Då måste Mr Bernhards syskon vara någon av Jane eller Harry (Lucys föräldrar) eller någon av Pauls föräldrar för Gwendolyn är ju Pauls och Lucys dotter!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Jag fattade det nog mer som att Mr Bernhards pappa eller liknande är Gwendolyns syskon, eftersom det är efternamnet Lucy och Paul tagit i epilogen och därför också borde vara sonens namn... om du förstår hur jag menar? ;)

      Delete