Wednesday, December 31, 2014

Best of 2014

Jag ska vara helt ärlig nu och säga att minnena av böckerna jag läst under hösten är mycket färskare än dem jag läste i våras... så risken finns att listan blir överrepresenterad av just dessa böcker trots att många jag läste i januari var riktigt, riktigt bra. Men let's begin!

Böckerna är inte nödvändigtvis publicerade under 2014 utan böcker jag läst under året. Kategorierna är en aning whimsical men det överlever ni nog. Gott nytt år, allesammans!

Favorit contemporary - My Life Next Door av Huntley Fitzpatrick


Utan tvekan! My Life Next Door använder sig utav klassskillnaden mellan en rikemansflicka som alltid varit snäll och beskedlig, och killen från huset bredvid, med stor och bullrig familj och viss hålighet i plånboken... Den handlar om att bryta sig fri från normerna, vad som egentligen är viktigt i livet, och faran i att gömma sig bakom fasader.

Fokuserar mycket på relationer; både kärlek, vänskap och familj sätts på prov och utforskas i alla nyanser. Väldigt mysig och varm bok med en spännande vändning! Recension hittar ni här. Den finns tyvärr inte på svenska vad jag kan se.


(Hedersnominering: The Distance Between Us av Kasie West)

Quirky, gullig och snabbläst! The Distance Between Us handlar om den fantastiskt roliga (och otroligt sarkastiska) Caymen som träffar Xander... den snygga, charmiga rikemanssonen som representerar allt Caymens mamma föraktar. Ni hör, ännu en "rik möter fattig" bok.

Det jag gillade med boken, förutom den klockrena dialogen, var detaljerna West lagt ner i sina karaktärer. De klättrade nästan ut från sidorna medan man läste! Recension hittar ni här.

Bästa serie - Lux Series av Jennifer L. Armentrout 


Den här serien har jag burit med mig från 2012 och 2013, och jag har fortfarande den femte, avslutande, delen kvar. Lux personifierar allt en riktigt bra paranormal romance ska ha (enligt mig). Quirky huvudkaraktär som är badass och smart utan att vara omänsklig, en övernaturlig bad boy, och mycket action.

Precis som i ovannämnda exempel är dialogen rapp och rolig, med sarkastiska inslag. Serien har dessutom en stadig uppåtkurva och hittintils jämn kvalité. Kan inte vänta tills jag kan sätta tänderna i nästa del! Recensioner finns här, här, här och här.



(Hedersnominering: Angelfall av Susan Ee)

Jag läste ettan och tvåan i serien tidigt under 2014 och föll smack-dab för den apokalyptiska miljön, huvudkaraktärens kärlek till sin kidnappade syster, och den säregna relationen mellan henne och den nya bundsförvanten Raffe. Det är mycket kan-jag-lita-på-dig-eller-inte? och lite politik. Ganska mörk serie faktiskt, mycket blod och tårar, men också mycket fint.

Ee behärskar verkligen konsten att skrivande spännande och gripande på samma gång och har hittills haft fenomenala upplösningar. Recensioner hittar ni här och här.


Bästa paranormal romance - Unspoken/Outtalat av Sarah Rees Brennan


En utav böckerna jag läste i våras, och därför inte alltför färsk i minnet, men recension hittar ni här. Boken gavs ut av Modernista Förlag för någon månad sen och jag rekommenderar den starkt!

Förutom stark (och något udda) huvudkaraktär har den rapp och rolig dialog, väldigt mysig miljö i en gammal engelsk by, och underbara fantasy-detaljer! Jag minns att det var en riktig sträckläsare och att slutet hade en grym cliffhanger som man absolut inte vill missa!


Största överraskningen - Mara Dyer-serien av Michelle Hodkin

Jag skriver överraskning som i: Serie jag inte trodde jag skulle gilla men ändå gjorde. I första boken kan man verkligen snacka klichéer och jag tyckte att det intressanta kom i skymundan för just dessa, men sedan i tvåan hämtade den sig väldigt och jag ser nu fram emot trean.

Mycket psykologiskt, men även övernaturligt, och gåtfullt ligger över den här serien. Kanske inget utlovat "mind fuck" men swoonigt kärleksintresse. Recension finns här och här.


Mysigast - Fiendish av Brenna Yovanoff

En av mina favoritförfattare är Maggie Stiefvater, och tycker man om hennes böcker kommer man också älska kompisens Fiendish. Det är samma trolska småstadsmiljö, samma underliga stämning och varelser och framförallt samma fina språk! Mysig bok att grotta ner sig i, speciellt på hösten eller vintern.

Den är förstås lite utav en doldis, men som sagt, jag kan verkligen rekommendera den! Något stillsam på sina ställen men ändå med ett tydligt driv och underbart udda karaktärer... recension hittar ni här.



Bästa svenska - Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström

Jag har läst rekordfå fackböcker i år, och en av dem var just den här. Att den tog sig in på favoriter over-all beror på att den var intressant och hade ett så bra flyt och upplägg, att det inte kändes som en fackbok alls. Det var informativ men underhållande läsning - vilket inte är lätt att få till!

Kan dock varna för att den inte handlar särskilt mycket om detektiven i sig utan snarare om arbetet i kulisserna runt honom. Recension hittar ni här.


(Hedersnominering: Lite ihop av Johanna Lindbäck)


Johanna Lindbäck har skrivit många omtyckta ungdomsböcker (måste erkänna att jag inte läst särskilt många, men ändå) och Lite ihop är hennes första take på mellanåldern.

Det är en mysig och rolig bok om hur det är att vara tolv, med fokus på både kompisar och pirr i magen. Innehåller också feminism och starka kvinnliga förebilder. Precis det jag skulle ge till någon som vill läsa en middle grade bok utan all fantasy/deckare/superhjältar och allt vad det nu är. Recension hittar ni här!


Utstickare - Two Boys Kissing av David Levithan

Utkom alldeles nyssens på svenska med namnet Världens viktigaste kyss av Gilla Böcker. David Levithan är en annan av mina favoritförfattare, han skriver roligt och träffande om kärlek, och ofta med inslag av HBTQ.

Den här boken är unik i och med berättarperspektivet (hiv-offer som vakar över de levande) men innehåller så otroligt viktiga teman att jag tycker nästan alla borde läsa den. Kvalitéberättande! Recension hittar ni här.


Bästa avslut på serie - Allegiant av Veronica Roth

Vad ska man säga? Divergent var en underbar serie, och den hade verkligen ett minnesvärt slut med en kraftfull vändning. Jag tror inte jag hade kunnat fråga efter mer än så, det var verkligen så bra det kunde bli, och för en gångs skull tycker jag att det var en trilogi där alla böckerna håller samma standard.

Däremot blir jag lite ledsen när jag hör att filmen ska delas upp i två delar (för att filmbolaget ska tjäna maximalt med pengar). Jag är rädd att visa saker riskerar att bli tråkiga eller överdrivna på det sättet. Recension på Allegiant hittar ni här och de första delarna i serien här och här.


Bästa omläsning - Nick & Norahs oändliga låtlista av Rachel Cohn och David Levithan

Det här är en av mina favoritböcker sen gammalt (den hänger med) och en av få böcker jag läst om mer än fem gånger. Cohn och Levithans bästa tillsammans, enligt mig.

Boken tar verkligen pulsen på nattlivet i New York; musiken, människorna, alkoholen, känslan... ja, och så älskar jag Nick och Norah. Och att den utspelar sig under tjugofyra magiska timmar.


(Hedersnominering: The Ghost and the Goth av Stacey Kade)



Väldigt rolig och väldigt amerikansk bok (och serie) som handlar om en utstött gothare som plågas av förmågan att se spöken... och skolans nyligen omkomna drottning, Alona Dare.

Boken är full av humor och klichér och väldigt snabbläst. Alonas starka personlighet (hon är lite utav en bitch) i kombination med Wills desparata försök att verka normal bjuder på många skratt men även tårmilda upplösningar. Den här trilogin läser man i ett nafs! Recension hittar ni här.



Största igenkänningsfaktorn - Fangirl av Rainbow Rowell

En av mina absolut största favoriter i år! Jag läste den två gånger inom loppet av en månad, vilket alltid är ett gott betyg. Hela boken är så otroligt mysig hela vägen igenom och jag känner verkligen igen mig i Cath. För att inte tala om att jag älskar hennes vänner.

Den är så otroligt bra att jag går och tänker på den mest hela tiden faktiskt, vet inte vad jag kan säga mer än så. Recension hittar ni här.


Best of best of - Jag ger dig solen av Jandy Nelson 
(delad plats med Fangirl av Rainbow Rowell)

Så himla mycket kärlek till den här boken! Den är så fint skriven, och jag älskar allt från det perfekta omslaget till... ja, allt. Nelson skriver så känslosprakande om familj, vänner och kärlekar, om sorg och glädje, om kreativitet och depression. Det är så vackert och inspirerande och uppslukande att det nog sällan blir bättre.

Tillsammans med Fangirl (som för övrigt kommer ut av Berghs någon gång under 2015) var den här verkligen något speciellt. Jag kommer utan tvekan läsa den många, många gånger, det känner jag redan nu. Recension hittar ni här.


Det här var alltså höjdpunkterna ur mitt bokår. Vad var era? Gott nytt år!

Saturday, December 20, 2014

Favoritbooktuber: Peruse Project

Jag har ju som tidigare nämnt att jag inte är mycket för att lyssna på saker och ting (finns det en textmotsvarighet så läser jag mycket hellre den istället) och Booktube har aldrig varit något jag varit väldigt intresserad av. De allra populäraste, Little Book Owl, Polandbananasbooks och Katytastic med flera har alltid varit sådana jag kan se en video av någon gång, men inte mer.

För några veckor sen hittade jag däremot en booktuber som jag verkligen gillar: Regan från PeruseProject. Hon läser visserligen en del vuxenlitteratur och inte bara young adult och middle grade, men är rolig och har bra tempo i sina videor. Framförallt är rösten inte skrikig, vilket är skönt.


Har ni någon favorit ni kan tipsa om? Det finns ju trots allt många fler än ovannämnda, och säkert flertalet riktigt bra som jag råkat missa!

--

Jag tänker även passa på att ta en liten paus nu över julen, så det här blir nog det sista inlägget på ett tag. God jul och gott nytt år allihopa! :D

Thursday, December 18, 2014

Knivstabor! Vill ni prata bokbloggar på biblioteket?

Nu vet jag förstås inte om jag har några bloggläsare från just Knivsta (google analytics påstår i varje fall att jag har en del i Uppsala-området) men, ifall att:

Knivsta bibliotek funderar på att ha en kväll med tema bokbloggar någon gång i vår eller höst. Typ; vad är det? Hur gör man om man vill börja blogga? Finns det några tips och trix?

Det är inte bara jag som skulle vara där, utan också Bokmolnet. Biblioteket undrade även om jag kände någon annan bokbloggare i området (Knivsta/Uppsala-trakten) som skulle kunna tänka sig komma. Det gör jag tyvärr inte, men bor du häromkring och är intresserad, tveka inte att höra av dig!  

Viktigast av allt: de vill veta ifall det skulle finnas intresse för något i den här stilen. Så bor ni i närheten och skulle vilja komma och prata böcker och bokbloggande med oss, kommentera gärna. Låter ju urmysigt, enligt mig!


PS! Det går faktiskt att ta sig till Knivsta från Stockholm om man är riktigt intresserad ;)

Klicka på bilden för att komma till ursprungsplats

Wednesday, December 17, 2014

Singoalla - Viktor Rydberg


Men Assims moder dansade kring Singoalla och pekade på henne med fingret. Och de andra kvinnorna, såväl de äldre, vilka tänkte på Assim för sina egna döttrars räkning, som de yngre, vilka avundades Singoallas skönhet och gillade sina mödrars tankar, ropade:

- Gå! Bort! Gå till din främling!

Singoalla förde lockarne ur pannan, vände sig till sin far och sade:

- Jag skall gå fader. Ja, jag går gärna till den blonde gossen, ty jag älskar honom, och han älskar mig; han är min man, och jag hans hustru. 


Omdöme: Viktor Rydbergs Singoalla är en svensk klassiker, skriven i romantisk anda, om tragisk kärlek mellan en riddarson och en romska. Den utspelar sig på trettonhundratalet och har en del uppenbara brister i och med att den A) är s.k. "anakronistisk" eftersom romer inte fanns i Sverige vid den tidpunkten och B) eftersom synen på romer som Rydberg beskriver är relativt antiziganistisk, för att inte tala om rasistisk. Han underhåller t. ex. fördomen att romer ska vara tjuvaktiga och ohederliga. Men eftersom samhällsnormer och idéer förändras över tid är det sådant man får räkna med när man läser klassiker.

Språket är förstås rätt komplicerat på så sätt att det är gammalsvenskt (exempel återfinns i citatet ovan) och de allra flesta meningarna är långa och flådiga, vilket kan göra det svårare för läsförståelsen. Så även om den är kort rekommenderar jag den inte till sådana som har det lite kämpigt med läsningen. Å andra sidan är det förstås väldigt vackert, speciellt med de trolska miljöbeskrivningar Rydberg använder sig av.

Boken är uppdelad i två delar, precis som det allra mesta av innehållet slits mellan motsatser, vilket skapar intressanta (om än uppenbara) kontraster. Det jag tycker är mest "spännande" med verket är att det tydligen finns mer än ett slut på Singoalla, då Rydberg skrivit om den med några års mellanrum. Jag tänker inte avslöja särskilt mycket, annat än att ett är mycket mer tragiskt och absolut än det andra. Själv kan jag inte riktigt bestämma mig för vilket som passar bäst till berättelsen, för båda har sina fördelar...

"Betyg": En svensk klassiker! Det skadar aldrig att ha läst något sådant. Rydberg räknas dessutom som Sveriges sista romantiska författare, så är man intresserad av den epoken ur svenskt perspektiv (väldigt nordiskt) är det här definitivt ett verk att ha i åtanke!

Singoalla 

Sunday, December 14, 2014

Uppstigandet - Karen Bao

"Jag kunde inte sova. Jag borde ha slagits mot Jupiter... Det var fullkomligt hänsynslöst av honom att klubba ner någon som inte ens har hälften av hans massa." Fastän han ser bestört ut höjer han inte rösten utan viskar. Kanske vill han ändå dölja vårt samtal från tjuvlyssnare. "Håll dig borta från honom... Snälla?"
- Wes till Phaet

När Phaets mamma blir bortförd under mystiska omständigheter blir hon som äldsta barnet ansvarig för sina två syskons överlevnad. För att hålla dem utanför det fruktansvärda Härberget tar hon värvning i Milisen, där hon utsätts för flera test.

Insatserna höjs hela tiden, faror och mysterier hopar sig, och mycket snart visar det sig att ingenting är som Phaet tidigare trott.

Omdömet: En glad överraskning! För det mesta är jag inte överdrivet förtjust i böcker som utspelar sig på stationer i yttre rymden (Enders Spel av Orson Scott undantaget) och Uppstigandet kombinerar just rymdstation med YA dystopi, vilket börjar bli uttjatat. Ändå tyckte jag tyckte jag bara att den blev bättre och bättre ju mer jag läste.

Första halvan av boken påminner väldigt, väldigt mycket om Divergent-serien. Det är väl oundvikligt med det liknande upplägget, men faktiskt inte något negativt. Tvärtom tyckte jag om att återfå känslan från Divergent i ny miljö med nya förutsättningar. Sista halvan är också helt och hållet Baos och väldigt spännande - det bygger upp för en storslagen serie som jag redan har höga förhoppningar på.

Språket är enkelt och rakt på sak och jag uppskattar hur Bao sprängt in vetenskapliga tankar och resonemang för att fånga Phaets röst och vardag på månen. Persongalleriet är omfångsrikt med många karaktärer man fastnar för, och jag tycker verkligen om den interna konflikten mellan gamla och nya relationer. Phaet slits mellan personen hon var hemma med sina syskon och vännen Umbriel, och den Strimma hon tvingas utvecklas till inom milisen. Uppfräschande var också att allt fick lov att ta sin tid, vilket annars ofta glöms bort i Young Adult-sammanhang.

Världsuppbyggnaden var väldigt intressant även om jag till att börja med blev väldigt avskräckt av hela rymdstationsstämningen. Sättet månen och jorden samexisterar på (nätt och jämt) och folket hålls bakom ljuset var typiskt dystopiskt, men inte kvävande att läsa om. Det ska bli väldigt intressant att se vart allt leder i följande böcker.

Betyg: Definitivt något jag kommer rekommendera till kompisar när de frågar om böcker som liknar Divergent! Med komplex världsuppbyggnad, fascinerande karaktärer och ett rappt tempo (för att inte tala om en riktigt spännande upplösning) är serien på god väg att kunna bli en framtida favorit.

Uppstigandet

Friday, December 12, 2014

Om jag var journalist...

Det är inget yrke jag överväger direkt (mina people-skills är inte tillräckligt bra för journalistik) men om jag var journalist, så skulle jag vilja skriva texter som den här.

Carina Bergfeldt är så himla grym.

Wednesday, December 10, 2014

Breakable - Tammara Webber

"The night we met-" I'm not him. I'm not him. "I'm not like that guy."

För alla som läste och älskade Tammara Webbers Easy och inte känner sig redo att lämna varesig historian eller karaktärerna - grattis! Här får man återuppleva allt som hände ur Lucas perspektiv, och dessutom lära sig mer om hans förflutna.

Han är en tatuerad f.d. bad boy som tar sig igenom sista året på college jonglerande flera deltidsjobb. Hon är en elev i en av klasserna han är tutor för - off limits, med andra ord. Men ändå kan han inte sluta titta på henne, förtrollas av den imaginära musiken i hennes huvud, och när hon sedan blir överfallen och han hennes räddare... då blir det svårt att släppa taget.


Omdöme: Det här är som sagt en sådan där bok där författaren inte velat släppa taget om sin historia och sina karaktärer och väljer att återberätta kärlekshistorien ur partnerns perspektiv. Andra exempel är Jamie McGuires Walking Disaster och Stephenie Meyers påbörjade Midnight Sun. Jag tycker fortfarande att det är mysigt, eftersom jag är en sådan som tycker om att läsa böcker mer än en gång, och på det här sättet kan göra det fast "uppfräschat". En annan fördel är att man kan välja om man tycker bäst om kvinnliga eller manliga berättarröster och välja hur man vill läsa historian efter det.

När jag skrev om Easy tyckte jag att författaren gjort det lite för lätt för sig i och med hur Lucas dök upp överallt hela tiden utan synbara anledningar. Det tänkte jag överhuvudtaget inte på när jag läste det ur hans perspektiv, vilket gjorde historian mycket mer trovärdig. Hans tillvaro som någon som måste kämpa för precis allt som college-elev var också en skön kontrast mot den vanliga sortens college-romaner.

Breakable är strukturerad så att vartannat kapitel, döpt till Lucas, handlar om Lucas nutid när han träffat Jaqueline och övriga, döpta Langdon, utspelade sig i det förflutna. Han råkade ju ut för något traumatiserande som gjorde honom till Bad Boy och man får se hela hans utveckling genom de kapitlen. I början störde jag mig lite på att det bröt flytet eftersom jag var mer intresserad av Lucas-Jaqueline än vad som hänt innan, men allteftersom började jag verkligen tycka om dem kapitlen. Det var intressant att se vad som format honom osv. Plus att jag på något sätt fäste mig väldigt mycket med Boyce som karaktär.

Betyg: En swoonig historia om en kille med ett brutet förflutet som träffar Tjejen med stort T. Nöjesläsning där handlingen och inte språket är i fokus, rekommenderas till dem som vill läsa något med mycket kärlek och känslor.

Breakable

Monday, December 8, 2014

When You Reach Me - Rebecca Stead

I am coming to save your friend's life, and my own. I ask two favours. First, you must write me a letter. Second, please remember to mention the location of your house key. 

Livet består av många mysterium. Som hur en främling helt plötsligt bestämmer sig för att slå någon annan, bara så där, vilket leder till att två vänner slutar prata med varandra. Eller som hur en man kan ligga på gatan och få öknamn av ett par barn. Miranda tar del av flera mysterium, vissa stora som hon inte kan sluta tänka på, och andra små, som passerar i förbifarten.

Vissa mysterium hör ihop. Och allt börjar med en lapp någon placerat i hennes lånebok från biblioteket.


Omdöme: Det här är en fantastisk roman på mer än ett sätt. Bland annat har den lyckats med att A) vinna ett pris för bästa ungdomsbok, B) ha alla komponenterna jag förväntar mig av en litterärt "fin" sådan bok, och C) ändå vara riktigt, riktigt bra.

Hela When You Reach Me är lite utav ett pussel med många komponenter, och en del lyckades jag gissa mig till ganska långt i förväg, medan andra kom som ett gud, att jag inte tänkte på det! i slutet. Nu har jag bara läst den en gång, men jag får en känsla av att man kan hitta nya saker varje gång man läser, för det finns ett så stort djup och så många detaljer som spelar roll. Samtidigt upplevde åtminstone jag att man fick allt förklarat för sig i slutet. Det fanns inga bortglömda lösa trådar och jag  var väldigt tillfredsställd med upplösningen, det var utformat på ett väldigt skickligt sätt.

Kapitlen är korta, vilket alltid är en fördel i ungdomsböcker, och karaktärerna trovärdigt utformade med klara personligheter. Mirandas vardagsliv som en helt vanlig tjej spelar trots allt lika stor roll i handlingen som det stora mysteriet med breven och den fronten tycker jag att Stead lyckats väldigt bra med. Detaljrikedomen i vem som känner vem hur och varför, vad folk faktiskt känner, och hur de beter sig, är väldigt intressant, speciellt eftersom den är skildrad genom ögonen på någon så ung som Miranda. (Jag köpte boken i tron att hon var tonåring, men det visade sig att hon är ungefär tolv.)

Boken har ett bra driv eftersom den hela tiden antyder små saker och ting, trådar man genast blir väldigt nyfiken på och vill få förklarade. Dels är det Miranda själv som i sitt berättande säger saker i stil med "jag förstod inte då men..." med mera, eller den mer klassiska, "om jag inte gjort det skulle inte det här hänt..." men också mer subtila hemligheter och sidospår.

Betyg: Vill man ha en tankvärd, fin och kort ungdomsroman rekommenderar jag verkligen den här! Den talar om vardagsliv, relationer och känslor, men innehåller också ett intressant pusselmysterium som verkligen får en att tänka till när man läser.

When You Reach Me

Saturday, December 6, 2014

Julklappstips: Outtalat av Sarah Rees Brennan


Det här var en av mina favoriter i våras, när jag läste den på engelska (recension hittar ni här) och eftersom den nyligen givits ut på svenska av förlaget Modernista tänkte jag passa på alla som letar julklappar till ungdomar runt tonåren.

Det är en roman med fantasyinslag, humor, spänning och kärlek. Outtalat har en självständig tjejkaraktär som vågar stå för den hon är, härliga sidokaraktärer och ett nagelbitande mysterium... för att inte tala om en rejäl cliffhanger på slutet!

Med tanke på att den är väldigt ny på svenska bokmarknaden är chansen också stor att mottagaren inte läst den än - så det är ett säkert kort till och med till bokslukarna.

Thursday, December 4, 2014

Jag går dit du går - Nina Lacour

Jag plockar fram Ingrids dagbok och är ganska säker på att jag förtjänar att läsa lite med tanke på att klockan bra är halv sju och det redan är en dålig dag. Men när jag läser blir allt bara värre.

Caitlins bästa kompis Ingrid tog sitt liv under sommaren. Nu är hon tillbaka i skolan igen och måste försöka samla ihop spillrorna av sitt liv igen, men hon vill inte. Vill ingenting utan Ingrid, egentligen. Ändå rullar livet på. Föräldrarna rör sig oroligt i kulisserna, nya vänner är redo att kliva in i hennes värld... och en dagbok hittas gömd under sängen, ett sista brev från Ingrid. Sorg, vänskap och kärlek blandas och förenas under ett par intensiva månader medan Caitlin lär sig att leva med sorgen och släppa in det vackra, fina i livet igen.

Omdöme: Jag går dit du går är en riktigt bra bok. Formgivningen med illustrationer m.m. är bland annat jättesnygg, ämnet gripande men lättillgängligt, och karaktärerna helrundade. Ändå är den kanske inte riktigt favoriten jag hoppats på, synd nog. Däremot har jag en känsla av att det beror på att jag läst för många liknande böcker i rad, eftersom jag antagligen älskat den bara någon månad tidigare, men som det var nu höll den sig ständigt någonstans mittemellan "bra" och "underbar".

Själva storyn med hur Caitlin tar sig igenom sorgperioden efter bästavännens självmord, samt upptäckten att hon varit ovetande om smärtan och svårigheterna Ingrid bar på, tycker jag verkligen om. Men faktiskt tycker jag ännu mer om allt omkring Caitlin och hennes sorg. Hur Taylor mjukt och försiktigt försöker ta sig närmare, hur en kantig Dylan är beredd att gå halva vägen om Caitlin bara tar resten själv, och hur hennes föräldrar står vid hennes sida även om de inte har någon aning om vad de ska göra. För att inte nämna trädkojan. Alltså, jag älskade verkligen idén med den. Så fint, inspirerande, lugnt och passande.

Boken har stort fokus på relationer och hur de förhåller sig till sorgen. Som tidigare nämnt är familjen, vännerna och kärleken fokus, och jag tycker om hur alla delar får lika stor plats. Caitlins liv är realistiskt skildrat på så vis att hennes föräldrar och kompisar inte bara är till för att driva hennes romans med Taylor vidare (sådana böcker är så enformiga...) utan finns till i sin egen rätt. Jag tror faktiskt att jag har börjat gilla när författaren är mer sparsam med beskrivningarna av kärleken, och blandar upp det med all annan röra livet har att erbjuda, det blir mycket mer betydelsefullt då. Taylor tyckte jag dessutom verkligen om! Beskrivningen av honom i början, som tafatt och smått nördig skateboardkille, i kombination med all den där omtänksamheten kändes bara så rätt.

Betyg: Jag började ju recensionen med att säga att den inte var en favorit... men ju mer jag skriver om den desto bättre börjar den kännas (igen). I vilket fall som helst är det en väldigt fin bok om sorg, vänskap, kärlek och familj. Samt att hitta sig själv när allt är som mest turbulent. En mysig lässtund, helt enkelt.

Jag går dit du går

Tuesday, December 2, 2014

Fangirl - Rainbow Rowell

"You've read the books?"
  "I've seen the movies."
  Cath rolled her eyes so hard, it hurt. (Actually.) (Maybe because she was still on the edge of tears. On the edge, period.) "So you haven't read the books."
  "I'm not really a book person."
  "That might be the most idiotic thing you've ever said to me."

Cath är halvt paralyserad över tanken på att dela rum med en främling. College är annorlunda än allt hon är van vid och hon måste komma upp med överlevnadstaktiker för den främmande miljön och skaffa tid att skriva klart sin facfiction så att tusentals fans kan få ett tillfredställande slut på favoritserien. Men ibland går det inte att gömma sig på sitt rum - inte när det finns människor som Levi, Nick och Reagan i närheten. Och det kanske inte är så illa?

Omdöme: Rowell är väl mest känd för Eleanor & Park men jag måste säga att Fangirl gjorde ett mycket större intryck på mig. Jag känner igen mig så galet mycket i huvudkaraktären, och älskar verkligen historian. Det är ungefär en vecka sedan jag läste ut boken och jag bombarderas dagligen med det här påminner mig om den där scenen i Fangirl när...-tankar, och jag längtar redan efter att få läsa om den igen!

Utav alla college-böcker jag läst är det här också den som gett mig mest känsla för omgivningen och hur det är. Genom Caths ögon får man verkligen se de lite mer undanskymda sidorna, men lära sig att tycka om dem ändå. Det är så mycket atmosfär, man bara andas in den! Sedan gör karaktärerna också otroligt mycket. Jag älskar att Rowell verkligen gör sina karaktärer till människor, så att de är imperfekta, man identifierar sig så mycket mer med historian då.

Kärleken till böcker (i det här fallet den fiktiva serien om Simon Snow som Cath skriver fanfiction till) är förstås väldigt bekant. Jag har till och med skrivit lite fanfiction själv för längesen, och ibland, tillsammans med andra. Caths intresse känns därför väldigt verkligt. Däremot är jag nyfiken på hur Simon Snow placeras in i världen, för det finns väldigt uppenbara paralleller mellan Snow och Harry Potter, så jag antog att Simon Snow faktiskt var Caths världs Harry Potter, men HP nämndes ju i boken som en existerande serie. Hur går det ihop, att två så snarlika fenomen kunnat bli kända?

Karaktärerna är förstås underbara! Älskar Levi jättejättemycket för hans lyckliga attityd och livssyn, samt hur mysig och snäll han är i allmänhet. Reagan var en annan favorit, eftersom jag gillar när alla människor inte är perfekta, men lyckas bli älskvärda utan att alltid vara perfekt och till lags. Hennes kantighet är så himla charmig. Jag gillar också hur karaktärer som t. ex. Nick passar in i historian, alla har sin plats på ett naturligt sätt som får historian att kännas flerdimensionell.

Betyg: Favorit! Helt klart! Vet inte vad jag kan säga annat än att jag rekommenderar den starkt om man vill läsa om college, att "växa upp" och bryta sig fri från sitt gamla jag men också hålla fast vid den man är, om kärlek... och fangirling ;)

Fangirl