Handling: Det otänkbara inträffar: Ett topphemligt amerikanskt militärexperiment går fel och ett livsfarligt virus sprider sig ohämmat. Katastrofen är ett faktum och snart har världen för alltid förändrats. Allt som återstår för de chockade överlevarna är en kamp för tillvaron som präglas av rädsla för mörkret, för döden och för ett öde värre än så.
I detta undantagstillstånd söker två personer efter en säker plats där de kan gömma sig. Det är FBI-agenten Brad Wolgast och den föräldralösa sexåringen Amy Harper Bellafonte, som lyckades rymma från militärbasen strax innan det fruktansvärda hände. Wolgast är fast besluten att skydda Amy. Men för Amy är detta bara början på en mycket längre resa, en resa över tid och rymt, mot tiden och platsen där hon måste avsluta det som aldrig borde ha påbörjats.
Omdöme: Precis innan skolan slutade för nästan tre månader sedan, var jag inne i en liten lässvacka. Någonstans hade jag dock hört att det bästa sättet att bota just det är att i lugn och ro försöka läsa en tegelsten. Det låter ju helt ologiskt, tänkte jag. Borde inte en tunn och mer lättläst bok vara bättre? Men sen vandrade jag runt lite planlöst på biblioteket och fick syn på en sagolikt vacker bok. På 907 sidor. Och jag tänkte, varför inte försöka?
Vanligtvis läser jag inte så många vuxenböcker (det händer regelbundet förstås, men inte i alltför stora skalor) så jag var lite tveksam över hur jag skulle reagera på stilen, tonen och handlingen i boken. Det skulle kännas så himla ovärt att ge upp mitt i boken, om jag ändå kämpat igenom drygt 400 sidor. Som tur är upplever jag det här som en ganska "lättläst" bok på det sättet att man sugs in i den väldigt enkelt. Meningarna kanske inte är ovanligt vackra och handlingen kanske inte alltför spännande hela tiden, men det här är en bok där sidorna bara fladdrar förbi utan att man knappt ens märker det. Eller som Stephen King säger det: "Läs denna bok och den vanliga världen försvinner."
Boken är uppdelad i olika delar, men jag ser mest på det som två stora "halvor". Första halvan handlar om Agent Wolgast och Amy, en flicka som från början var helt vanlig men som långt senare kommer att betyda allt för mänskligheten. Relationen mellan Wolgast och Amy trollbinder mig på något sätt medan den växer fram, men framförallt efteråt. Jag tyckte verkligen om den för att den var annorlunda och fin på ett sätt den egentligen kanske inte borde vara. Den här delen handlar också mest om att man ska få förstå, och gissa sig till, olika saker om själva viruset. Vem skapade det? Hur kommer det att bli? Vad händer med de smittade och vilka är de tolv?
Andra halvan utspelar sig flera hundra år senare, i ett skyddat litet samhälle där en kvarlevande rest av mänskligheten försöker föra sina liv i skydd från de virussmittade pyrerna. Japp, historien handlar om en sorts vampyrer. De skiljer sig dock ganska mycket ifrån Twilighttypen och dylikt, mycket läskigare än så. Där blir en ung man vid namn Peter tvungen att ge sig ut från sitt någorlunda trygga hem och ut i vildmarken. Till viralerna. Den här delen var lite mer apokalyptisk och action-späckad och innehöll framförallt fler karaktärer. Eftersom jag väldigt snabbt föll för Peter och Alicia tyckte jag väldigt mycket om den här delen, speciellt när den blev lite läskigare med Babcock osv.
Betyg: En riktigt välskriven bok med mänskliga karaktärer, en massa intressant läsande mellan raderna för den intresserade och en hel del välplanerad action. Riktigt bra, 4.5.
No comments:
Post a Comment