Maze Runner: I dödens labyrint - James Dashner

"Shouldn't someone give a pep talk or something?" Minho asked, pulling Thomas attention away from Alby. 
"Go ahead," Newt replied.
Minho nodded and faced the crowd. "Be careful," he said wryly. "Don't die."

Thomas vaknar upp i en låda, på väg till en gård belägen mitt i en stor labyrint. Han minns inget annat än sitt namn. Det gör ingen annan heller. På gården lever flera pojkar som han, de s.k. "gläntingarna" i skräck från labyrinten, och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Thomas själv fascineras av labyrinten, dess dödlighet, och löparna, som varje dag ger sig ut i jakt på en utgång. På natten händer fasansfulla saker i labyrinten - och risken finns att de snart kommer försöka ta sig in till den tidigare skyddade gården också. De måste hitta en väg ut.


Omdöme: Såå nu har jag läst ut Maze Runner! C.a. två månader försent visserligen, och helt otajmat med tanke på att filmen gått på bio rätt länge vid det här laget, men utläst är den i varje fall. För att vara en så otroligt hajpad bok tycker jag kanske inte att den var jättespeciell eller så (även om den kanske är lite bättre på originalspråk) men den är snabbläst. Jag läste allt utom de sista fem kapitlen på bara en dag och hade nog läst klart den på en gång om jag inte lånat ut den till min lillasyster.

Handlingen var förstås spännande, speciellt när Thomas drog ut i labyrinten och så klart slutet. Men kanske ändå inte lika spännande som jag hade väntat mig. Trots att det kan verka som gjort för hur mycket action som helst, med en läskig labyrint, skumma varelser, och till synes onda övervakare... så blir det bara jättejättespännande två gånger, medan resten av boken är lugn. Jag vet inte om det var sättet historien var berättad på, eller att det var en manlig författare, men jag hade faktiskt väntat mig liiite mer action.

När jag började läsa störde jag mig på de påhittade slangorden som "gläntingarna" bara öser över Thomas när han kommer till labyrinten. De lät liksom fåniga, och lite dagisaktiga (t. ex. "klonk", "för "skit, vilket används väldigt ofta), vilket helt klart förstörde actionvibben det också. Men samtidigt förstår jag att det måste ha varit en väldigt svår bok att översätta, eftersom det måste vara snudd på omöjligt att hitta bra motsvarigheter till slangorden på svenska. Lite får man ha överseende med.

Min favoritaspekt av den här boken var ovissheten. Det är jävligt i labyrinten, men de kan inte hoppas på att det ska bli bättre om de tar sig ut. I en vanlig roman hade karaktärerna hållit hoppet starkt, och tänkt, "det kan inte bli värre än så här...", och kämpat för att ta sig ut. För gläntingarna däremot finns det en hel del som pekar mot att det kanske är ännu värre utanför labyrinten. Det är en väldigt intressant konflikt.

Betyg: Tycker du genast att det låter intressant när du får höra; pojke med minnesförlust, stor labyrint, läskiga monster... då är det här helt klart en bok för dig, du kommer inte att bli besviken! Språket är enkelt och lättläst, det händer något småspännande mest hela tiden, och gillar man action finns det en eller två scener du verkligen inte vill missa.

Maze Runner: I dödens labyrint