Handling: Brie dör - bokstavligt talat - av brustet hjärta, och när hon vaknar upp på den himmelska pizzerian "A Little Slice of Heaven" bestämmer hon sig för att aldrig någonsin förlåta sin gamla pojkvän.
Men det funkar tydligen inte att bara stiga ner på jorden och hämnas lite som man behagar. Och varför har ingen sagt att det skulle finnas snygga killar även i himlen? Eller att döden är allt annat än en stilla "vila i frid"?
Omdöme: Jag gillar faktiskt tanken på att man kan dö av brustet hjärta, sådär drastiskt så att det verkligen går mitt itu och delas i två lika stora delar. Klart coolare än en helt vanlig hjärtinfarkt. Brie dör i alla fall när hennes pojkvän gör slut med de kalla orden "Jag älskar dig inte". Bara faller ihop över middagsbordet, helt enkelt. Sen vandrar hon runt lite på sin begravning innan hon dyker upp i himmelen - eller stora bortom, som det kallas - i form av sin familjs favoritpizzeria, A Slice of Heaven.
Stora Bortom passar ärligt talat väldigt bra ihop med min bild av himmelen. Det är inte en massa fluffiga moln och nakna människor osv, utan det påminner ganska mycket om livet på jorden - med ett par fördelar. Till exempel kan man lätt komma tillbaka till de levandes värld så man kan följa livet hos ens nära och kära. Det här blir dock lite av ett problem för Brie eftersom hon upptäcker att även de man älskar allra mest kan ha haft hemligheter. Men är hämnden verkligen så ljuv trots allt?
Min favoritkaraktär är helt klart Patrick - den coola 80-tals killen som Brie träffar på A Slice of Heaven. Han är rolig, lite nördig men också snäll och jag gillar verkligen jackan. Bries hund Hamloaf är också lite utav en favorit, i all sin fjärt-gläfsande härlighet. När det gäller Brie själv hamnar jag i lite av ett dilemma. Jag gillar verkligen hennes berättarröst, men hon fattar väldigt ofta beslut jag inte alls kan hålla med om.
Ärligt talat var det också det som gör mitt omdöme lite luddigt: boken öppnar riktigt bra, men i mitten går jag och Brie isär väldigt mycket och jag kan därför inte riktigt koncentrera mig på boken särskilt bra. Sen i slutet räddar sig hela boken dock och jag tycker om den igen. Jag menar, allt löste sig till det bästa och en massa saker förklarar sig och öh - Patrick är VÄLDIGT gullig.
Betyg: Vår Katastrofala Historia är en rolig ungdomsbok full med värme och kärlek men som också handlar om att ingen är perfekt. Rekommenderas till de som gillar "vanliga"böcker fast med några små övernaturliga inslag. 3.5 av 5. (Alternativt 4, jag har inte riktigt kunnat bestämma mig.)
Vår Katastrofala Historia av Jess Rothenberg
No comments:
Post a Comment