Handling: När man är sjutton år gammal handlar livet för det mesta om killar, kläder, vännerna och skolan, men inte för Ember McWilliams. Hon brukade vara den flirtiga tjejen som alltid hade ett rappt svar på tungan, men allt förändrades när hennes familj var med i en bilolycka som hon och hennes pappa dog i. Problemet var bara att Ember's lillasyster Olivia har svårt att låta döda saker vara - och när hon rör vid de blir de levande igen.
Efter att ha återvänt från de döda har Embers liv förändrats en hel del. När hennes mamma blir deprimerad och aldrig lämnar sitt rum börjar pengarna snart gå åt, för att inte tala om att hon måste se efter Olivia hela tiden - och se till att hon inte återupplivar något mer - och ja, så var det det där lilla också. Embers beröring dödar.
Omdöme: Jag har ju läst två böcker av Jennifer Armentrout redan - de två första i Lux-serien - och jag tycker mycket om hennes skrivsätt och framförallt tjejkaraktärerna, de är lite lagom kaxiga och är ingen man trampar över i första taget, men inte heller överdrivet cool eller smart eller stark osv. Ember är inget undantag, även om hon bär på "lite tyngre bagage". Hon måste ju t. ex ta hand om hushållet själv, men också deala med det faktum att hon aldrig någonsin kommer kunna röra en annan människa igen - eller nåt djur heller för den delen. Ordet förälskelse är mer eller mindre raderat från hennes ordbok.
Boken är spännande, eftersom det hela tiden dyker upp mer och mer ledtrådar som pekar på att bilolyckan kanske inte var en olycka trots allt. Ember får svårare och svårare att veta vem hon kan lita på ju längre in i boken man kommer. Hon får också lite problem med Hayden, den überheta killen som citerar Oscar Wilde och som påstår att det finns ett sätt för henne att kontrollera sin "gåva". Jag gillar Hayden, även om jag trodde att han skulle vara lite mer som Joe Fontaine i "Himlen Börjar Här" - det var han inte. Han är lite mer av Armentrouts vanliga, hunkiga kille - jag jämför med Daemon i Lux - men han är kanske lite känsligare och gullig på ett sätt Daemon aldrig var.
Det finns lite olika personer med olika krafter i boken, men de är alla ganska basic. Karaktärer jag gillar är Ember och Hayden - så klart - hennes syrra Olivia - ibland, i alla fall - Kurt, för att han var både rolig och cool med sin knäppa Cowboy-stil och torra humor och så Parker, en av tvillingarna. Han kan läsa tankar och är ganska tyst och mystisk och jag skulle gärna vilja läsa mer om honom.
Mest negativa/mest positiva: Det jag tyckte var sämst med boken var väl att - tyckte åtminstone jag - skurken var rätt så uppenbar. Och att jag hade lite svårt att hata honom så mycket som jag borde även om jag visste att han var "ond". Det mest positiva, eller snarare en positiv sak, var att det här var en fristående bok som inte. tillhör. en. serie. För jag känner att alldeles för många trilogier och uppföljare är påtvingade och framförallt att tvåan inte är ens i närheten av samma standard som ettan. Plus att det är lite skönt att veta att när man klar med boken så är allting löst osv, då behöver man inte oroa sig så mycket för slutet.
Betyg: Riktigt bra, rekommenderas till alla som gillar YA-böcker med paranormal fantasy och som inte har något emot att läsa på engelska - Cursed är inte översatt till svenska såvitt jag vet. 4.5 av 5.
Cursed (Inbunden)
Har varit sugen på den här ett tag. Har bara läst Lux av Armentrout tidigare och gillade den.
ReplyDelete