Delirium - Lauren Oliver

Lena växer upp i en framtid då kärlek är en sjukdom. Men sjukdomen kan botas med den behandling som ges till landets alla 18-åringar. Lena räknar dagarna, det är inte många kvar, sedan kommer hon att vara trygg för alltid. Det är i alla fall vad hon tror tills hon möter Alex…

Alex är speciell. Han får henne att tappa koncentrationen, få svettiga handflator och känna ett lyckorus hon aldrig tidigare upplevt. Lena vet att allt detta är första stadiet av sjukdomen amor deliria nervosa. Hon vet att hon borde påskynda sin behandling, men kan det vara så fel att få vara lite lycklig några sommarveckor med Alex?

Det är inte lätt att växa upp i ett land där regeringen kontrollerar allt och där nästan alla vuxna människor saknar känslor. Lena slits mellan det hon uppfostrats till att tro på och det som uppenbarar sig för henne när hon lär känna Alex. Han påstår att det finns människor utanför elstängslet och vaktkurerna som inte blivit behandlade mot sjukdomen ändå lever bra liv.

Omdöme: Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här boken. Jag längtade efter den som en galning innan jag läst den, satt sedan och sträckläste i timmar för att bli klar samma dag och tyckte att den var riktigt, riktigt bra. Men sen - och nu - så vacklade det  där omdömet lite. Bara en aning. 

Jag vet inte riktigt vad det beror på, men jag tror att jag har läst väldigt många böcker av den här typen (Dystopi, knäpp myndighet som begränsar folks frihet osv osv, tjej som alltid trott på samhällets lögner träffar kille och börjar inse att det kanske inte är hela sanning, blir värsta revolutionskämpen - alternativt, i alla fall och.... ja. Typ så.) Och jag tycker ju om sådana böcker också, så jag ska ju inte klaga. Jag menar, jag tyckte ju om den här också, faktiskt. Men jag tror att jag har blivit kräsen och vill ha lite, lite, lite MER.

Det som verkligen sänkte betyget var dock det lilla jag fått höra om tvåan. Mitt andra stora problem med - ärligt talat - i princip alla bokserier jag läser just nu. Det känns som en hel del böcker bara kunde ha fått typ trettio sidor till och slutat mycket, mycket bättre. I de flesta fall blir tvåan värsta floppen som man knappt orkar läsa. Nu har jag i och för sig hört och läst att Pandemonium - uppföljaren - ska vara riktigt bra och att de flesta som läst den gillar den, men jag tappade intresset för serien när jag fick höra om den pga (Varning för spoilers, markera för att läsa!) att Lena ska få ett annat kärleksintresse. Och med tanke på att det stora fokuset på just kärlek i den här serien - det är ju vad hon ska revoltera för - så tycker jag att det vore ganska bra om det var lite mer äkta kärlek, så att hon håller fast vid en kille. Även om han nu kanske råkade dö (är inte riktigt säker). I andra böcker är det för det mesta okej, Bella kunde lugnt ha lämnat Edward för Jacob och Sookie Stackhouse byter ju kille för jämnan. Men här? Njaa... Slut på spoiler. 

Men eftersom jag nu faktiskt tyckte om den här boken när jag läste den, även om jag nu antagligen inte kommer läsa tvåan, så ska jag väl skriva om varför den är bra.

Det är ett bra flow i boken för det mesta och speciellt början av boken, sisådär de första hundra sidorna, är både spännande, underhållande och ger en intressant och lättförstådd bild av det dystropiska samhället som Lena lever i. Och första gången Alex presenteras så... wow. Det sög till lite i magen där och man ville bara läsa mer! 

Sedan fick jag lite problem med att Lena tog väldigt många beslut som jag inte riktigt höll med om. Eller ibland så dröjde hon lite väl länge med att ta dem, när det gällde grejer jag hade bestämt ögonblickligen. Jag tror ärligt talat aldrig jag haft så stor skillnad i beslutsprocessen mellan mig och en huvudperson. Men sedan har jag inte växt upp i ett samhälle där alla hatar - alternativt är livrädda för - kärlek. Så jag förstår henne, på sätt och vis.

Det kanske låter som väldigt mycket negativt, men jag tycker att Lauren Oliver skriver väldigt bra och lyckas hålla kvar läsaren på något sätt. Det kändes nästan lite som om hon lurade mig igenom hela boken utan att jag märkte det, fick mig att gilla historien jättejättemycket och på något sätt glömma bort allt jag inte var lika positivt inställd till. Och det höll i sig i nästan en vecka, då jag tyckte den var underbart bra. Nu nöjer jag mig istället med bara bra, det räcker gott. 

Det bästa med boken: Ett ord, eller snarare ett namn: ALEX. Från och med beskrivningen av honom under utvärderingen och jag fick bilden av en någon sorts mystisk och vild alv, eller åtminstone den mänskliga motsvarigheten så var jag kort sagt fast. Sen blev han lite mer verklig och mänsklig och allt det där, men han var fortfarande gullig. Och slutet? Gud, jag skulle gilla en kille som han för evigt. 

Betyg: Som sagt, en bra bok, rekommenderas starkt till alla som gillar ungdoms dystopier med kärlek och spänning och allt det där. Även om jag har dissat en massa saker så ska man nog försöka läsa den - vilket som antagligen resulterar i att man fastnar framtills sista sidan, Lauren Oliver gör så med en - och sen avgöra själv vad man tycker, om både den och tvåan. Jag är lite fördomsfull när  det gäller böcker ;) 3.5 eller (4) av 5.

Delirium (Bonnier Carlsen)

Resten Får Du Ta Reda På Själv - Lauren Oliver

Har nämnt den här boken tidigare och skrev ju då att jag lånade den från biblioteket eftersom jag sett boktrailern. Jag kan erkänna att jag antagligen inte tagit den annars eftersom den påminde om någon tidigare bok jag inte ens tyckte om tillräckligt mycket för att minnas namnet på. Men jag kom inte heller ihåg trailern, utan bara att jag sett den. Såg den sedan efter att jag läst boken och det enda jag kan säga är: se den inte. Den var inte direkt bra och passade inte ihop med hur boken porträtterade saker.

Plot: (från bokens baksida) Samantha Kingston har allt Världens coolaste pojkvän, tre fantastiska bästa vänner, och första tjing på allt på Thomas Jefferson High - från det bästa bordet i matsalen till den smörigaste parkeringsplatsen.

Fredag den 12 februari skulle bli ännu en perfekt dag i hennes underbara liv. Istället visar det sig vara hennes sista. Men så får hon en andra chans. Sju chanser, till och med, för att lösa mysteriet kring sin död. Under tiden upptäcker hon det sanna värdet av allt hon håller på att förlora.

Opinions: Vill börja med att säga att "lösa mysteriet"-formuleringen är ganska missledande. Det här har knappast något med detektivarbete eller mördare att göra. Nej, det är som en ganska vanlig ungdomsroman förutom det faktum att vår huvudperson dör under första dagen. Och vaknar igen dagen därpå, för att sedan dö ännu en gång. Sam inser efter ett tag att det beror på att det finns något som hon måste göra för att själv kunna dö sin slutgiltiga död - eller överleva. Under tiden finns det många saker hon försöker rätta till, som förhållandet med sina vänner, sin familj och den där gamla barndomsvännen som verkligen gillar henne.
    Jag tyckte den här boken var rolig, sorglig och fängslande så trots att det ibland blev lite upprepning (Fredag den tolvte februari om och om igen) så tröttnade man inte, utan ville läsa klart till slutet. Det är mycket orsak och verkan, hur små små saker kan göra stor, stor skillnad. Fast jag blev lite irriterad på Sam ibland  när hon inte gör det jag skulle ha gjort redan tredje dagen förrän sjätte dagen. Ett par hundra sidor, minst. Men det var värt väntan i alla fall!
    Något som speciellt rörde mig var förhållandet mellan Sam och hennes syster Izzy och Sams längtan att få se systern växa upp och få vara där för henne. Jag har min lillasyster som jag verkligen älskar och jag kan lätt föreställa mig den där hemska känslan.

Betyg: Jag ger inga stjärnor eller så, men jag tycker den var riktigt bra. Kanske så bra att jag vill köpa den, till och med.

Just Nu

Tänkte skriva lite kort om vad jag läser för tillfället. Lånade en himla massa böcker i fredags och har börjat välja lite bland dem. Först skummade jag igenom "Du vet var jag finns" av Rachel Cohn, men den föll mig inte riktigt i smaken, så jag tänker inte läsa klart. Sedan har jag läst en tredjedel av "Den vita Katten" i serien Berörarna av Holly Black. Jag har tyvärr droppat den för tillfället, för jag kände inte riktigt att handlingen var tillräckligt intressant för att "dra mig in" (förlåt för hemsk formulering, men jag är väldigt trött just nu.) 

Sedan till mer intressanta böcker: "Resten får du ta reda på själv" av Lauren Oliver. Jag såg boktrailern för ett par dar sen (engelska versionen Before I Fall) och lånade den sen på biblan. Jag gillar den, så skriver väl en recension snart :)

Jag fick också ett smakprov från Juliet Dark's The Demon Lover som jag tror jag gillar, så jag kommer väl antagligen få tag på resten. Boken är faktiskt skriven av Carol Goodman och hette från början Incubus, men blev sedan publicerad under pseudonym och annan titel. Enligt vad jag läst från Goodman-fans beror det på att hennes andra böcker är av en helt annan stil och "pinsamt" för författaren eller nåt. 

Jag vet inte riktigt, men det här är i alla fall vad jag läser just nu.