Eleanor & Park - Rainbow Rowell

Hon fick lust att föda hans barn och donera sina njurar till honom

(Förlåt, jag kunde inte låta bli, det var så himla roligt skrivet!)

Park är en mittimellan. Inte riktigt populär, men inte töntig heller. Det är så han vill ha det också. När Eleanor börjar i Parks skola är det rätt uppenbart att hon kommer hamna längst ner i skolans hierarki. Ett tvättäkta mobboffer. Park vill hålla sig så långt ifrån henne som möjligt för, men låter henne sitta bredvid honom på bussen, av medlidande. Han är inte intresserad av henne och hon är inte intresserad av honom... eller?

Omdöme: Här har vi en bok som både är A) precis så himla underbar som alla säger! och B) inte så speciell egentligen. Det är inte så  att jag pendlar mellan de olika uppfattningarna, utan snarare så att... tja, jag kan bara konstatera att jag tycker den är både makalös och medelmåttig på samma gång. Fast det kanske är en bra sak?

Eftersom det här var en väldigt hajpad bok inom bloggosfären, eller hur man nu ska säga, har jag läst superdupermånga recensioner på den. 98% positiva, helt klart. Av någon anledning fick jag ändå en annan bild av boken från recensionerna jämfört med hur den faktiskt är. Till exempel utspelar den sig under åttiotalet. Inte alls vad jag hade väntat mig. Och den var väldigt trovärdigt verklighetstroget skriven. Vilket jag inte heller hade väntat mig.

Eleanor och Park liksom hoppar ut ur boken och berättar sin historia medan man läser. Åtminstone känns det så. Jag är helt bergsäker på att jag skulle kunna träffa någon av dem i verkligheten. Det var det bästa med romanen, att det var så realistiskt, gillade det oändligt mycket bättre än det sockersöta jag hade väntat mig.

Det "smartaste" författarmässigt med den här boken: den spännande och hemska prologen. JÄTTESMART! Jag ville egentligen bara bläddra fram till slutet hela tiden, för att försäkra mig om att allt skulle sluta okej, och man fick en riktig klump i magen på de finaste bitarna. Ökade både spänningen och djupet rejält.

Sist men inte minst: en pytteliten sak om översättningen. Jag störde mig bara jättelite på den, jag lovar. Men håll med om att man inte sa "fjortisaktigt" 1986?

Omdöme: Varning till dig som börjar läsa boken och tycker den verkar rätt medelmåttigt... fortsätt läsa, det blir bättre! Himla mycket bättre faktiskt. Jag tror inte att man kan beskriva Eleanor & Park utan att använda ordet "underbar".

Eleanor & Park